Lolykarpus. LITTERATUR. Officiell statistik. 1. Tabellkommissionens underdåniga berättelse för åren 1851 med 1555. Första afdelningen (innehållande f. lkmängdens summariska belopp, ingångne och upplöste äktenskap, födde, aflidne vaccinerade, utoch inflyttade samt öfversigt öfver befolkningens årliga förändringar sedan tabellverkets början.) 1 vol. 4:o, 75 och LVII sidor (utom utdrag ur tabellkommissionens skrifvelse till konungen samt innehållsförteckning och rättelse). 2. Bidrag till Sverges oficiela statisuk. A) Befolkningsstatistik, ny följd. 1.2. Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för åren 1851 med 1855. An ira afdelningen (innebållande folkmängden den 31 Dec, 1855 i rikets särskilda administrativa fördelningar, utgörande fortsättning af tabellkommissioners underdåniga berättelse för åren 1851—1855, första afdelningen, afgifven år 1857), 1 vol. 4:o, 43 och CLXX sidor (utom utdrag ur byråchefens skrifvelse till konungen, samt innehållsförteckning, upplysningar och rättelser). 3. Bidrag till: Sverges ofjiciela statist k. A) Befolkningsstatistik, ny följd. 1.3. Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för åren 1851 med 1855. Tredje och sista afdelningen (innehållande folkmängden den 31 Dec. 1855, eft:r kön, ålder, civilstånd, hushåll, ståndsklasser, lefnadsyrken och näringar m. m., jemte dödlighetsoch lifslängdstabeller). 1 vol. 4:0, 85 och XCVIII sidor (utom utdrag ur byråch fens skrifvelse till konungen, samt innehbållsförteckning och tillägg). Tryckta i Stockholm, hos P. A. Norstedt Söner. 1857, 1859 och 1860. IL De äldsta underrättelser, svenska regeringen infordrade öfver hvad i statistiken kallas statsgrundmakten, nemligen landets vidd och beskaffenhet samt folkmängden, afsågo endast upplysning om den väpnade styrka och de skatter, regeringen af land och folk kunde påräkna, och inskränktes derföre till den skattskyldiga jorden samt de tjenstoch skattskyldiga personerna. Ett högre intresse för landets kännedom röjes först hos Carl IX samt den store Gustaf Adolf. Den förre befaldte Anders Bureus upprättandet af den första karta öfver Sverge, hvilken af detsamma gaf en någorlunda liknande bild. Den utkom dock först under Gustaf Adolfs regering, år 1626. Och två år derefter befalde sistnämnde konung samme Anders Bureus att i detalj låta afmäta hela riket och upprätta kartor öfver alla dess delar, samt, der han för detta arbete ej kunde öfverkomma landtmätare med vana att efter geometriskt sätt afmäta landskap, antaga ynglingar till undervisning i sådan mätning. Att detta i början af sjuttonde århundradet vaknade intresse sednare under loppet af samma århundrade fullkomligen inslumrade, kan väl ej sägas. Men några nya, betydande frukter af detsamma blef o ej på länge allmänheten bekanta. Under Carl XI:s tid utarbetades nya landkartor. Men deras utgifvande förbjöds; och det var olofligen åtkomna kopior, den franske geografen de IIsle 1706 i Paris lät utgifva och dedicerade till Carl XII. Under den mångsidiga, vetenskapliga verkgamhet, som utmärkte tidehvarfvet 1719— 1772, måste bemödandena att vinna och sprida säkrare och fullständigare kännedom om landet naturligtvis också blifva lifliga; och till och med intrödet af det för den vetenskapliga forskningen så missgynnande Gustavianska tidehvarfvet kunde ej genast göra slut på desamma. Men deras vigtigaste frukter blefvo topografier och geografier samt högst utmärkta beskrifningar öfver landets växtoch djurverld, äfvensom meteorologiska iakttagelser, icke kartor. Väl utgåfvos äfven sådana, dels från landtmäterikontoret öfver åtskilliga landskap, län och insjöar, dels på landshöfdingars föranstaltande öfver några norrländska landskap. Men deras värde har icke ansetts motsvara hvad af den tiden kunnat fordras; och mot adertonde århundradets slut blef det en enskild man ur frihetstidens skola, Samuel Gustaf Hermelin, förbehållet att genom utgifvande af sådana nya geografiska kartor, som de äldres brister gjorde nödiga, be RROSEERXEEA RE