politanska Tlyktingar, berattas hartva landstigit på Sicilien. De kommenderades af general Ulloa. : RIKSDAGEN. DAGENS PLENA. Ridderskapet ooh Adeln. Hr Lagercrantz afsade sig förtroendet att vara ledamot i bankoutskottet. Hr Lefrn väckte motion om pension af 4—500 rdr för aflidne öfverstelöjtnanten von Fiandts enka och barn, hvilken motion remitterades till statsutskottet. Sedan derpå några expeditionsutskottets förslag till skrifvelser blifvit upplästa och godkända, erhöll friherre W. F. Tersmeden ordet, och anhöll att ståndet ville uppskjuta behandlingen af bevillningsutskot tets. betänkanden n:o 20 om allmänna bevillningen, och n:o 24 om folkskoleafgiftens utgörande, till onsdagen den 9 Maj. Som skäl för sin anhållan anförde talaren ämnets storå vigt, och huru litet ständerna hunnit sätta sig in i ämnet, under det jernvägsfrågan upptagit allas tankar. Med talaren instämde hrr Bildt, G. Montgomery, friherre Åkerhjelm och hr Hjerne. Hr Arnell begärde att uppskofvet skulle blifva mindre långt, emedan han med flera personer enkom rest upp till riksdagen för denna frågas skull. På framställd proposition bifölls friherre Tersmedens förslag. 3 Grefve Lagerbjelke föreslog i följd af detta beslut, att det på föredragningslistan näststående ärendet, nemligen lagutskottets betänkande n:o 21-om religionsfrågan, skulle uppskjutas tilldess de derom beslutade allmänna öfverläggningarna hunnit hållas, hvilket förslag af ståndet bifölls. Till ordförande i riddarhusdirektionen hade blifvit utsedd f. d. statsrådet, grefve C. G. Mörner. Konstitutionsutskottets memorial n:ris 13, med förslag till ändring i 11 och 12 -4S regeringsformen, 14, med förslag till ändring i 21 riksdagsordningen, och 15, med förslag till ändring i 28 regeringsformen förklarades utan någon egentlig diskussion hvilande till nästa riksdag. Vid n:r 16, med förslag till den ändring uti 18 S riksdagsordningen, att mosaiska trosbekännare må erhålla rättighet att deltaga uti riksdagsmannaval, uppstod någon diskussion, som öppnades af friherre R. Cederström, hvilken, i enlighet med sin afgifna reservation, yrkade afslag på detta betänkande. Ansåg ett afslag i detta fall icke innebära någon orättvisa mot mosaiska trosbekännare, då så många andra svenska medborgare äro från denna rättighet utestängda. Grefve Lagerbjelke yrkade äfven afslag, och ansåg en grundlagsändring icke böra företagas för en sådan obetydlighets skull, så mycket mera som grundlagens princip bjuder att valrätt och valbarhet skola sammanfalla. För afslag talade vidare hr Carlheim-Gyllensköld, som, i enlighet med prosten Rundgrens reservation, ur kristlig synpunkt instämde i de båda förra talarnes yrkande. För bifall talade hrr Liljenstolpe, Munck af Rosenschöld, v. Ehrenheim, Sandströmer och friherre Creutz, hvilka ansågo förändringen fullt enlig med rättvisa och billighet. Friherre Creutz besvarade särskildt hr Gyllenskötds yttrande dermed att just utur kristlig synpunkt borde mosaiska trosbekännare ställas lika med andra medborgäre, som icke förverkat sina medborgerliga rättigbeter. Sedan memorialet på framställd propositiou förklarats bifallet, begärde friherre Cederström votering, hvilken utföll så, att memorialet med 56 röster emot 39 förklarades hvilande till nästkommande riksdag. N:r 17, med förslag till den ändring i 5 S, 3:dje mom. tryckfrihetsförordningen, att hinder icke må vara för mosaiska trosbekännare att kunna till jurymän utses, förkastades på yrkande af hrr Munck af Rosenschöld och R. T. Cederschiöld, hvilka åberopade sina afgifna reservationer. Friherre Creutz yrkade bifall till memorialet. Nr 18, med förslag till ändring uti 90 regeringsformen, förklarades utan diskussion hvilande. N:r 19, med förslag till den ändring i 53 riksdagsordningen, att beslut icke må i något stånd fattas, derest icke minst 30 ledamöter äro tillstädes, förasledde någon diskussion, hvilken öppnades af friherre R. Cederström, som i enlighet med friherre Paykulls och sin egen reservation önskade afslag på förs:aget. Hr Hjärne talade för bifall dertill, och omi rlade, såsom bevis på huru beslut kunna fattas af 1å personer, att vid 1854 års riksdag hade talaren, sjeli t-edje, fattat beslut på riddarhuset i en vigtig fråga angående näringsfriheten. För bifall talade vidare grefve C. H. Anckarsvärd och hr Munch af Roscnschöid, samt för afslag hr R. T. Cederschiöld ch fve Lagerbjelke, hvilka ansågo detta förslags ant:gande gifva anledning till att minoriteten skulle kunna diktera besluten genom att aflägsnpa sig. På framställd proposition förkastades memorialet. Hr Ehrenbhoff föreslog, att bevillningsutskottets betänkande n:r 23, angående tullbevillningen, hvilket andra gången bordlades, skulle ställas på föredragnvingslistan näst efter de betänkanden från samma utskott, hvilka skola förekomma den 9 Maj. På yrkande af flera ledamöter -förkastades detta förslag, och afstod hr Ehrenhoff från af honom begärd voteER hvarefter ståndet åtskildes Ilockan !;, 2e. m Presteståndet. Till afgörande förekom konstitutionsutskottets memorial n:r 13, med förslag till ändring i 11 och 12 sS regeringsformen, angående statsrådets hörande öfver förbund med främmande makter. På yrkande af biskop Butsch och professor Lindgren afslogs memorialet. Samma utskotts memorial n:r 14, med förslag till ändring i 21 riksdagsordningen om ett stånds pröfningsrätt af dess medlemmars riksdagsmannabehörighet, antogs, på yrkande af prof. Lindgren, att hvila till nästa riksdag. Samma utskotts menworialer: n:r 15, med förslag till ändring i 28 f regeringsformen, att till vissa beställningar må kunna utnämnas bekännare af annan troslära än den rena evangeliska, förkastades på framställning af professor Lindgren, som förklarade att han ville bifalla detsamma, om det blott gällde mosaiske trosbekännare; n:r 16, med förslag till ändring uti 18 S riksdagsordningen, att mosaiske trosbekännare må erhålla rättighet att deltaga i riksdagsmannaval, förkastades efter votering med 40 röster mot 14. Prot. Lindgren, prosten Söderberg, doktor Gumelius och hofpredikanten Wensioe talade för memorialets antagaude att hvila, hvaremot prostarne Sonden, Rund: gren, Janzon och Collin, domprostarne Knös och Björling, doktor Sandberg, prof. Sundberg, komminister Beckman och kyrkoherden Ternström ville för: kasta detsamma; n:r 17, med förslag till den ändring i 5 5 3 mom. tryckfribetsförordningen, att hinder icke må vara för mosaiske trosbekännare att kunna jurymän utses, förkastades på yrkande af prof. ren; n:r 18, med förslag till ändring uti 904 ringsformen, att i stället för ordet Grundlag insättas ordet Grundiagarne, antogs att hvila till nästa riksdag på yrkande af prof. Lindgren; samt nr 19, med förslag till den ändring i 53 riksdagsorisiogen, att bedlut icke må i något stånd fattas, est icke minst tretio ledamöter tillstädes äro, för1ades på yrkande af biskop Acnerstedt, prof. Lincoch prosten Rundgren. rerskapet ceh Adelns inbjudning att biträda dess it om gemensamma Öötverläggningar angående iskottets betänkande n:r 21 eller den så kallade nsfrihetsfrågan, lades till handlingarne, sedar fvit att borgareståndet densamma antagit UTA 1 TA baser