5 j folkets vägnar, för det H. M:t på detta sät gått dess önskningar och anspråk till mötes Vid denna vändning af saken, som åtmin stone i formen, om icke i realiteten öfvergå: ;Jallt hvad vi hafva tänkt oss, är sista stege taget i det af de svenska ständerna beslutade Jöfverskridandet af våra i grundlagen och riks: Jakten helgade gränser, men också — det skal tiden visa — den sista stenen lagd till der mur, som svenska folket ) med detsammea uppfört emelian sig och Norges rike. Detta rike är nu hänvisadt till sig sjelf, till de hjelpkällor, som det bar i sin statssuveränitet, i sina institutioner, i sin folkanda. Låt hvar man stå fast vid denna tanke och väpna sig med den tro, att fäderneslandets kraft att möta de iaror, som hota dess framtid, ligger — näst Guds bistånd — uteslutande i dess söners trofasthet, i deras kärlek, ståndaktighet och enighet. Först och fränst är det nu Storthingets sak att med kraft och allvar gifva uttryck åt denna anda, att gifva exemplet på bestämdhet och vaksamhet. Protokollet öfver det norska stätsrådssammanträdet i Stockholm sistlidne lördag är ännu icke tillgängligt; men Morgenbladet meddelar, enligt uppgift af storthingsledamöter, att statsrådet då till protokollet afgifvit en förklaring: att det var statsrådernas uppfattning af det kongl. diktamem till protokollet i statsrådet den 4, då ståthållarsaken blef afgjord, att i detta diktamen erkändes, att denna sak ieke var något unionelt ärende; att de, om denna uppfattning icke var riktig, att konungen derigenom hade förklarat ståthållarsaken vara uteslutande en sak mellan de norska statsmakter, nu :iedlade sina embeten; att om H. M. icke meddelade dem det begärda atskedet skulle denna uppfattning af H. M:ts förklaring blifva gällande (fastholdt). Detta anförande tll protokollet är derefter af H. M. konungen bifallet. Utskriften af det i statsrådet passerade skall meddelas Storthinget i morgon kl 9, och man får då ordalydelsen fullständig af detta högvigiiga dokument. Det förljudes att några ledamöter af härvarande regering, nemligen Monthey och Riddervold, äfven skola hafva begärt sitt afsked, i fall icke en fullständig och otvetyd:g förklaring meddelades angående uppfattningen af H. M. konungens diktamen i statsrådet d. 4. Andra säga, att hela den härvarande norska regeringen har varit enig om att afgå under detta vilkor. ) Icke svenska folket — blott ett för tillfället öfvermäktigt parti afrepresentanterna för vissa svenska klasser, som utgöra fåtalet af svenska folket.