tadelsmiotiom. Bitstift. till märkning af linne, Af RAMONT. (Le Technologiste. :: 1859. December). Torr. lerjord, 8 vigter, pulveriseras och samman rifyes noggrannt med :2vigter brunstenspulver. Dö! sålunda sammansatta pulvret ältas till en deg, med 3 vigter, salpetersyrad silfveroxid, upplöst i 5 vigte destilleradt. vatten, Af, degen formas ritstifter, på samma sätt som man formar pastellstifter, eller tif: ter af rödkrita. Man kan antingen låta dem vars obetäckta, eller insätta dem i trä, likt blyertspehor Den härtill, nödiga rena lerjorden fås bäst geriom densammas utfällning med ammoniak ur en alunlösning, men. man. kan äfyen begagna ren Kritpipslera. Tysk smörsaltning. (Landtvirthechaftiche Zeitung fir Westphalen. 1860). Till7 Hvart skålpund kärnfärskt och väl urtvättadt smör? begaägnas2 1od af enoblandning af. 2vigter koksalt, 1 vigt sockeroch I vigt salpeter, hvarefter smöret inpackas till förvaring. Man kan, säger för fattaren, knappt föreställa sig hvilken förmånlig skilnad det på detta sätt bekandlade snöret Bari jemnförelsa med det på danat sätt saltade: Magneter af gjutjern. (Bulletin då PACademie de Bruxelles. 1859); Professor Florimönd i Löwen har frambfagt can ska goda magneter af gjutjern, och lemnar ju föreskrifter för deras frambringande. Gjutje: — ) ega et hellänföt korna hvarked varä mycke: grofkornigt eller mycket-finkornigt:; De till magnet stänger ämnade. styckena skäras, filas eller hyflas men tagas minst tre gånger så tjocka, som till mag neter ämnade stålstänger,. De böra dessutom var: ganska korta i jemförelse med bredden; båsta för hållandet. emellan: bredd och längd är som 2 till 3 DB. måste härdas, vid möjligast höga temperatur man tager härvid en i sender ur elden, beströr de på de motsatta breddsidorna till halfya längden frår lerna, med pulver af cyankalium, och Joppar den strömmande. vatten, Magnetiseringen sker genon strykning, med. en hästskoformig elektromagnet, hvar: magnetism. underhålles. af; ett elektriskt kolbatter om; 4 till. 5 Bunsenska elementer af medelstorlek De. sålunda , magnetiserade tackjernsstängerna böra bära betydligt mer. än sin egen tyngd; annars ärc de att anse som utskott, Magnetismen qvarstannar så fast i dessa tack jernsmagneter, att Florimond behöfde sex till sju gånger. så mål elektromagnetiska elementer för. ati. vända .om deras polaritet till lika styrka i motsat; riktning, En. konsjonollfabrik. (Zeitschrift fär gesammte Naturvissenschaft, 1859.) Hvem skulle före, år. 1835 ha trott att kanariedru.vänsredan; då. hade sett, sina bästa dagar, och att den som. nu. eger. gammalt kanarievin; i, sin källare, bar deri, ett fornminne, som, när den sista droppen deraf är tömd, icke mera står att ersätta genom -någor. På DAfyllnir af sal lag? Varej erlade förnå bland, Kadariedarne, sedån tre Ärhundra dån. ti ; och hvad skulle kanna hin dra, det eta at TR det allt framgent et ifrån att förblifva det allt framgenter sad: iärånärko del Un nada året, när. Vg jord egäre, derstädes låta från Honduras hemta; en liter lin, vande. pupogellinsekter, jemte sådana käktusplantor, hj le .kunde lefvå; och fingo hörs att han ärnade anlägga en. konsiottllodiing Läng: blef han al, sina rikare grannar ansedd för, en narr. De, aftigara åter förstörde en natt hans kaktusplan tor, emedan de deri varseblefvo ett hytt påbitt, och sådana kunde de, icke, tåla. Emellertid, fickihan skydd af styrelsen, men måste fl. a unteri gär i aflägsna bergsskrefvor på öns södra kust, de ingenting. annat lande. jaaa för. torkas skull, mer hyari kal ae ärtom trifvas företrädesvis Köngjöngllsk iden förblef. emellertid. en obetydlighet så länge den i så inskränkt omfång, måste förbere däs; öch skötas af, blott en. enda familj, Så fortgick det är efter år, ända till vår tid, då den i Europa uppkomna. Urufsjuken äfren spridde, sig till. kånarie darne, . Drufvorna vissnade, rankorna gingo ut; invå harne, som hittills, lefvat blott på sin vinodling och för vin förskaftat sig lifsmedel, sågo hungersnöder nåkas. Orotava, den trefliga bufyudstaden, förut så flitigt besökt af nordamerikånerna, som der tillbyttc sig Vinemot mjöl, bräder och timmer, öfvergafs snart af dössa spekulativa främlingar. Nu gjorde en och annan af de olycklige vingårdsmännen försök, om icke kaktus och konsjonell skulle lyckas på de öde vibergön; begge tritdes förträffligt. Tisekten är en art sköldlöss, liknande den, som till så?Stor Harm trifs på Våra nerier, pomeransträd och myrtefibuskar; men i stället för. dessas bruna färg, Har den stela könsjonellhönan en lifligt. röd, och i ställetförden förras gröna banne med hvita vingar, hör dedsedäares Hanne en vackert röd kropp, men iven Kvitå vihgar. Desså små varelser fortplanta sig met oerhörd hastighet. På Kanarieöarne bindras de fögt Härvid af någon köld, och kakterna växa med denstörsta skyndsamhet; inom 6 månader efter plåötorbas Hedsåttning kan könsjonellskörden begynna. Dessa gynnsamma Haturförhålländen insågos nu, inödensstånd; af hela befolkningen; den gfeps af ett slägs raseri för konsjonellodling; all. till växtlighet brukbar jord, trädgårdar och vingårdar, förvandlades till kaktusplantåger; och en så riktande skörd hade man adrig förr hemtat deraf som nu. Man fann atten öngelsk acre, af den torraste jord, planterad. möd kaktus, gaf inom året 300 till. 500 nd konsjonell, tilrett värde af 75 L. Tntet under, alltså at. hänförelsen blef allnlän. Kaärlarne planterade kakCpå sina fält, medan qvinnor och barn FÖnsjonellodlingen. Köhsjonelen trifs bäst på Teneriffas södra kust, pläntageegårao få der två skördar om året; på norra. sida, der de höga bergens skugga afkyler luftstrecket, fås blott en skörd:Förrvoro-sydkustens invå pare de fattigaste; ty med vinedlingen var förhål