Kurir från Köpenhamn. Politiska rykten, oro i lägret och i — salongerna. — Diplomatisfa hemligheter, hvilka vi icke skola upptäcka... — Den hr Jonas, som ni känner. — Något om holsteinsk sill i brist af en passande hvalfisk. — Lord Russell sätter ett visst hotell i uppror. — I morgon annat att tala om. — Skick och oskick på teatern. — En god uthvissling, filosofiskt betraktad. — En viss engelsk klubb. — Ett egendomligt assuransbolag. Köpenhamns kafeer och salonger hafva i de senaste dagarne varit alarmerade af en högst märkvärdig nyhet, om. den är sann, högst pikant, äfven om den är en anka. Kejsar Napoleon och kammarrådet Jonas hafva afslutat-en allians på lif och död, det vill säga: en mer än personlig allians, en mellan Frankrike och Danmark. .. Kammarrådet Jonas, som eljest icke här iKöpenhamn varit af. någon menniska misstänkt för att vara en diplomat, och: af första ordningen (för mycket annat har ban länge varit misstänkt!), har begifvit sig till Paris, anmält. sig för kejsaren, konverserat omkull honom på den mest flytande franska, rest honom. upp igen, visat honom fördelarne för Frankrike att just i detta draget ega en makt som Danmark att repliera på, samt bjudit honom å danska kabinettets vägnar traktaten i fråga, hvarpå kejsaren utan vidare .uppskof slagit till och genast befallt sin utrikesminister Thouvenel att med kammarrådet Jonas uppgöra det närmare. (Trehundra utropstecken!) Det blef i den första berättelsen härom tilllagdt, att kejsaren hade klappat hr Jonas på axeln och yttrat: Ni har gjort mig en verklig och sann tjenst, mr le conseiller de chambre ; hvad får jag bjuda er, hederslegionen eller 200 francs kontant? Hvartill hr Jonas, som icke sjelf har legat i hvalfiskens buk, men hör till den slägten, hade svarat: Helst — 250, sirel Allt detta har emellertid sedermera blifvit kommenteradt och dementeradt och varieradt på tusen sätt. Enligt några är det br Monrad, som har afslutat. traktaten, och alldeles icke hr Jonas; en!igt en ny version bar saken redan för längesedan varit afgjord under den Blixenska utrikesbestyrelsen och ett tyskt blad har till och med satt affären i förbindelse med en viss gammal klockarekärlek från kejsar Napoleons sida, Enligt andra åter är af alltsammans icke ett ord sannt; Morning Chronicle, vet att det visserligen ett ögonblick har varit fråga om en traktat mellan Frankrike och Danmark rörande — tullfri införsel af holsteinsk sill till förstnämnda land, men att den danska diplomatien förgäfves ansträngt sig för att uppnå denna fördel för de hertigliga fiskerierna. (Hör, hör, hör!) Vare nu härmed huru som helst, det låter sig dock icke dölja att det under hela denna vecka varit ett visst Röre i den diplomatiske Leir på platsen, och man kan ju alltså gerna antaga att något måste likväl ha varit på färde; ingen rök utan eld. Hvad man med fullkomlig visshety känner, är att det i söndags afton inträffade en depesch från lord Russell sjelf till engelske ministern härstädes att hela engelska ambassadhotellet genast råkade i den allra lifligaste verksamhet, att legationssekreterarne efterskickades, att de diplomatiska pennorna kommo i rörelse, att en skrifvelse från engelske gesandten bums ännu samma qväll affärdades till danske utrikesministern, att ljus sågos brinna hela natten i engelske ministerns . arbetskabinett, att nya skrifvelser följande morgonen afsändes derifrån till alla verldens kanter, att chifferdepescher .expedierades till telegrafbyrån o. s. v. Allt detta känner man till punkt och pricka. Ja, man har sig af underrättelser från på andra sidan Sundet bekant, att en engelsk kurir samtidigt hade passerat Helsingborg på sträckt karrier-resa till Stockholm. Jag frågar er på samvete, om icke detta kan kallas et Röre,? I morgon skall man för öfrigt få annat att tala om, . Om .-Bournonvilles nya ballett. Fjernt fra Hjemmet, som hoppar åstad i afton. Om general Kroghs begrafning, som försiggår i morgon med stor militärisk gravitet. Apropos om teater! En liten fransk komed: af. Barriere: les faux bonhommes, här öfversatt under titel de skikkelige. folk, har sedän fjorton dagar vållat en stor uppståndelse, ej blott på den kungliga teatern, utan äfven i pressen. Pjesen är fransk, en smuls uppskörtad, om man, så vill, dock visserliger icke tillhörande den allra friaste genren; i mitt tycke till och med långt derifrån! Emel lertid hade den, redan första aftonen den gafs. sårat några finare ömtåligheter, och pipan, lät höra sig vid ridåcns fall. En tidning,sonp för närvarande ledes af en litteratör, i hvilken man trott sig känna igen det ifrågavarande styckets öfversättare, tillät sig yttra några ord, hvari piparne karakteriserades som mindre skikkeligt folk; ett annat blad tog piparnes ;arti, ett tredje blad ställde sig på det förstnämndas sida, ett fjerde blad gjordc sak med n:r 2; sålunda var gärdet snart upp: gifvet och polemiken i önskligaste gång. Hvarenda qväll sedandess bvisselpiporna naturligtvis i full fart och stor kamp mellan piplekare och handklappare! I går afton hufvudbatalj! Segern dock oviss mellan de skikke