(Insändt.) Tillägg till Aftonbladsartikeln den 21 Februari 1860. (N:r 43.) I Norga utgöra öfriga embetsmäns pensioner blott två tredjedelar-af lönen, men läkarnes äro alltid lika med lönen, någon gång större. I Sverge hafva nästan alla tjenstemän med kontant lön lika stor pension som denna, men läkarne blifva sällan pensionsmessiga, emedan de så sent komma i tjenst. Iintet land är läkarnes studiikurs så lång som i Sverge; härutinnan torde dock hvarken läkarne sjelfve eller allmänheten önska någon förändring. I Norge är färokursen sällan öfver 5 år, räknadt från stu dentexamen; i Sverge per medium 8 å 9 år. — TI intet land är läkarnes antal, relatift till folkmängden, så ringa som i Sverge; detta härrörer 1:0 af den längre och kostsammare studiikursen; 2:0 af de ända hittills alldeles för knappa lönerna, samt framförallt, 3:o af helt och hållet bristande utsigt till befordran för den civile läkaren. I andra länder är doktorsgraden en rekommendation till befordran äfven på andra vägar, der mannen finnes användbar; Sverge är samma grad ett alaplut hinder derför.