ES SSSKeT VEGAN SGRSKA SEARSER EG PIN ERAN ING STARR DIET ASEAS RN förslaget, utan omröstningen verkställdes och utföll med 33 ja emot 55 nej, tillföljd hvaraf ståndet förklarat att förslaget är hvarken nyttigt eller nödigt. Nästan hela minoriteten reserverade sig. Causerler. I; En vis man har för många århundraden sedan yttrat: ingenting är nytt under solen. Det är en af dessa uroch kärnsanningar. hvilka ligga till sig med åren. Hvarje nytt sekel har endast gifvit den en ny bekräftelse, och den erfarenhet, Salomo redan på sin tid hade vunnit, är en, som alla tiders historia sedandess endast till öfverlopps har gjort till en oomkullkastlig dogm. Vi tro att vi äro nya och origineNa, vi inbilla oss, att vi skapa idel nyheter och oupphörligt uppfinna hvad ingen anat före oss. Mirakel! utropa vi, och hvilken tid är icke vår tid, det nittonde seklet! Lefve det nittonde seklet! : Vanitas vanitatuml Vi uppfinna intet, vi äro endast efterapare i stort, omoch ånyogörare, måhända med litet mera talang och framförallt med mera framgång. Det är snart sagdt intet af allt hvad vi brösta oss öfver, som icke på något sätt och i större och mindre grad funnits förut. Vi plagiera, se der den rena sanningen utan alla fraser! En fransman, som heter Edouard Fournier, har nyligen utgifvit ett ganska kuriöst arbete .med-titel: Le vieux-neuf. Det är en bok, som för öfrigt sjelf alldele: icke är någon ny bok. Långt derifrån! Det är snarare blott en ny bearbetning af diverse lärda verk af mycket gammalt datum. Det finnes långt förut ett arbete af en viss Pasch, som kallas: Inventa hova-antiqua, ett annat af Pancirollo: De rebus inventis et perditis, ett tredje af dArnobat: Essai sur de pretendus decouvertes modernes,, af Dutens: Dåcouvertes attribuges aux modernes, af Roulin: Observations suspectes des Anciens, af S:t Germain Leduc: Curiosites des Inventions,, att icke tala om holländaren Almeloven, om Cardanus (Desubtilitate), om Cornelius Agrippa eller om La Giphantie af Tiphaigne de la Roche! . Alla dessa författare hafva före mr Ed. Fournier trakterat detta ämne: det gamla nya eller åtminstöne gifvit värdefulla bidrag till dess grundligare och genomförda behandling. Fournier har alltså plagierat (liksom hans föregångare före honom, den ene af den andre!) men detta hindrar ej att ju hans bok kan vara särdeles intressant, och den är det. Jag vill här i parentes hafva anmärkt, att äfven jag för min del just i detta ögonblick ganska ärligt har plagierat en del af nyss citerade lärda författares namn från en föregående tidningsartikel rörande hr Fourniers bok af den i alla möjliga ämnen bevandrade kritikern Phil, Chasles, denne verklige underman af beläsentet (beläsenhet, förenad med god vetenskaplig digestion, med litterär talang och akademisk smak!), hvilken ni hela dagen träffar sittande på en bänk i Luxembourg-trädgården i sin alltid något lurfviga skepnad af sin bokdammiga frack, men hvilken det oaktadt (himlen må veta huru och på hvad sätt!) oupphörligt ligger i bibliotekerna och hittar gamla böcker samt sedan skrifver derom eller föreläser derom i det rent oändliga. Det är Phil. Chasles, som bland annat har gifvit mig anvisning just på La Giphantie, och utan honom skulle italienaren Pancirollos arbete varit mig ett stort obekant. Allt. detta i parentes. Och nu tillbaka till hr Ed. Fournier! Denne författare har haft den malicen, icke blott att påstå, men att bevisa oss, det de flesta af de uppfinningar och inrättningar, hvilka nutiden med stolthet kallar sina, äro — ett par tusen år gamla, mins!. Vi förbigå här kända saker, vi uppehålla oss ej vid hvad hela verlden vet, att kineserna (detta sällsamma folk, som uppfunnit allt utan att iraga fördel af något!,) i en förhistorisk tid hafva haft både boktryckarekonst och gravyr, pap perstillverkning, porslinsfabrikation och till och med. känt till kompassen och krutet; likaledes må det endast i förbigående bemärkas, att Ar chimedes och Hieron tvåtusen år före Papir säkerligen voro uppfinningen af ångmaskinen ganska nära, att de romerska Presterna efter all anledning voro större kemister än man i allmänhet vill antaga, att de kände elektromagnetismen och för religionens högre ändamål drogo parti af optiken i otåliga arter af tillämpning, ja, att 1 Grekland redan. på Alceibiades tid. sjelfva galvarismen måhända var tout simplement — upptäckt. Redan, de Hebreiska invigde experimenterade med luftelektriceiteten, och Franklins konst att afleda åskan ur molnen förskrifver sig tilläfventyrs redan från Promethevs, Hvad deremot torde vara mindre kändt, och det är detta vi hos herr Ed. Fournier finna till fullkomlig evidens. deduceradt, är att romarne redan hade infört gatulysning i sina städer och att de fullkomligt voro i besittning pre. cist af mr Macadams metod att anlägga chaussåer, att fotografien var upptäckt i Lysslanc redan i sextonde seklet, att man hade industriexpositioner, i det trettonde lika så vä! som i det nittonde, att — polkan daterar sig från år 159611 Hvad är att lägga härtill? Att— herr Jos. Marinos berömda patenterade möbel redan va uppfunnen och under höga auspicier (en vis. kardinals, måhända en påfves!) var införd let husliga lifvet redan på 1300-talet! Hvaom mera är att läsa i en gammal bak af Si Tho. Harrington: PThe metamorrhosis of : Jack,. (Läs andra kuriösa ting hos Jac, Töl lius: Epistole itinerariceb;) Men om sålunda hvad anoår uppfinninad,