Erik Ersson avsåg, att ståndet borde högtidligt förklara att det är en gehomgripande förändring, sådan som Knutsson föreslagit, som ståtidet önskar och fordrar, samt att dess ledamöter äfven i sida hemorter böra verka för det allmänna intressets lifvande i denna riktning. Talaren ansåg sig böra yrka på antagandet af Knutssons förslag såsom ståndets gemensamma tanke, och om talmånnen ansåge sig icke kunna derpå framställa proposition, men ståndet vore af samma mening som Erik Ersson, så finge frågan slitas af konstitutionsutskottet. Lars Magnus Knutsson upplyste, att, enligt konstitutionsutskottets beslut, andra förslag vore att förvänta, enligt hvilka en del af de nu till inrymmande i bondeståndet föreslagna äfven skulle blifva inrymda hos ridderskapet och adeln, hvarföre man ej behöfde fjeska med det nu framlagda förslagets antagande. Sven Johansson från Elfsborgs län yttrade sig för bifall, och Per Nilsson sökte genom uppläsning af grundlagstexten, angående sättet för ändrivgar af grundlagarne, visa att något hinder icke förefanns för att uttrycka såsom gemensam tanke, att en sådan förändring af ett framlagdt grundlagsändringsförslag, att detta förslag derigenom betydligt utsträcktes, borde vidtagas. Grundlagen omtalar nemligen alldeles icke att en sådan förändring skall inskränkas inom den eller de paragrafer utskottet kan hafva velat ändra. Matts Persson tviflade på att de första ståndens ledamöter i konstitutionsutskottet i för bondeståndet god mening röstat för detta förslag och ville derföre förkasta detsamma. Då diskussionen härefter förklarats slutad, hernställde talmannen, om ståndet bifaller, att förslaget får hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag, hvarpå svarades blandade ja och nej, och då talmannen förklarade nej öfvervägande, begärdes votering. Talmannen fortsatte då: Jag får då fråga, om ståndet till kontraproposition antager förslagets förkastande med förklaring såsom ståndets gemensamma tanke att förslaget är hvarken nyttigt eller nödigt, och då man härvid hörde endast ja-rop, blef icke någon vidare fråga om upptagandet af hvarken Knutssons reservation eller denne alternativt med det mindre förslaget, utan omröstningen verkställdes och utföll med 33 ja emot 55 nej, tillföljd hvaraf ståndet förklarat att förslaget är hvarken nyttigt eller nödigt. Nästan hela minoriteten reserverade sig.