SM tull Kejsarimnar. Urottningen har svarat att det är för henne omöjligt att hindra lag. lig undersökning rörande hertigens beteende men hon hoppades att hennes ministrar icke skulle sätta sig emot att hön, sedan freden afkunnades, följande sitt hjertas böjelse, kunde uppfylla en för henne så dyrbar persons förbön. En grefvinna Montigo hade likaså bönfallit om nåd för general Ortega. ÖSTERRIKE. I ett anfall af-vansinne har hr von Robert. chef för det aktade handelshuset Robert å son i Wien, skjutit sig. Han efterlemnar 8—10 millioner. Utom G. Perugia äro äfven de trenne i handelsverlden mycket bekanta köpmännen G. Brambilla, D. L. Mondolfo och P. de Revoltella i Triest häktade på misstanka att ha gifvit mutor för att erhålla leveranskontrakter med krigskommissariatet. Alla i Wien varande ungrare hade ämnat göra till en patriotisk demonstration begrafningen af grefve Szecbenyi, som hade skjutit sig, men regeringen förekom detta genom att befalla slägten att föranstalta om likets jordfästning 24 timmar före den utsatta tiden. Grefve Szechenyi var en af Ungerns mest framstående patrioter. Han var den förste, som-i magnat-taffeln begagnade magyariska språket; han utgaf en mängd skrifter för att väcka alla Ungerns stammar till lif och verkJ samhet i alla riktningar; han arbetade för hästskötseln och silkesodlingen, för ångfart och jernvägar, för ungerska akademien och för ungerska teatern. Vid revolutionen 1848 lemnade grefven ministeren och drog sig undan till sina gods. Reaktionens blodiga framfart åstadkom någon förvirring i hans förIstånd, enligt hvad somliga påstodo; andra förnekade det, helst han från ett hospital vid Wien med vanlig ordning skötte sina enskilda angelägenheter. — I anledning af på sednaste tiden gängse rykten att Szechenyi förehade politiska stämplingar, gjorde polisen en husvisitation hos honom. Hvad den fann vet man icke, men kort derefter tog Szechenyi lifvet af sig. ITALIEN. General Lamoricieres första militäriska åtgärd vid hans ankomst till Kyrkostaten var inrättandet af ett befästadt läger omkring staden Ancona. Det skall betäcka Markerna och Umbrien. Generalen har mottagit högsta befälet öfver de påfliga trupperna under uttryckligt förbehåll att få handla fullkomligt fritt och blott vara beroende af påfven sjelf. Kejsar Napoleon hade först meddelat Lamoriciere tillstånd att träda i påfvens tjenst sedan kejsaren hade mottagit konung Franz uttryckliga förklaring, att han ej skall öfverlemna några neapolitanska trupper till påfvens disposition. Enligt underrättelser från Neapel af den 6 dennes hade regeringens trupper uti Palermo på Sicilien bhfvit angripna af de upproriska, hvarvid 7 soldater och gensdarmer stupat, men trupperna likväl fått öfverhanden samt de upproriska blifvit slagne och nödgats draga sig tillbaka till ett kloster der de uppfört barrikader till sitt försvar. En bataljon at 6:te linieregementet, som försökte storma deras position, led betydliga förluster, men sedan ett batteri skjutit breche , intogs klostret med storm, och de der stridande insurgenterna tillfångatogos. De upproriska, som under striden vid klostret samlat sig i grannskapet af Palermo, blefvo derefter slagna på flykten och förföljdes i alla riktningar. General Salzano hade förklarat Palermo i belägringstillstånd. Enligt privatunderrättelser från Neapel skall sednare uti Palermo en högst blodig strid uppstått, hvarvid flertalet af de upproriska hade stupat på barrikaderna. Då dessa underrättelser anlände till Neapel, väckte de stor uppståndelse i staden. En menniskomassa af minst 8000 personer hvimlade på Toledogatan, och utanför nunciaturen skallade ropet: Lefve konstitutionen! Under detta folktumult anlände trupperna och skingrade folkhopen, hvarefter talrika patruller oupphörligt tågade genom stadens alla gator, för att hindra folksamlingar. -Regeringen hade, samma l. dag underrättelsen om de förnyade striderna i Palermo anlände, tagit flera enskilda ångfartyg i beslag, för att på dem sända truppförstärkningar till Sicilien, hvars besättning skulle ökas till 30,000 man. AMERIKA. Enligt sednaste underrättelser från Veracruz i Mexiko; hade general. Miramon, sedan han i sex dagar bombarderat staden, utan att lyckas tillfoga densamma någon synnerlig skada, nödgats upphäfva belägringen den 21 Mars, hvarefter han , ed sina trupper drog sig tillbaka till hufvudstaden. Sedan ett af Förenta Staternas örlogsfartyg tagit två mexikanska skepp i beslag, hade Miramon anbefallt konfiskering af allegendom, tillhörig de i Mexiko vistande nordamerikanska undersåter. 5 OSTINDIEN. Från Kalkutta berättas det, att ryoterna j många af Bengalens största indigoplantage; redan sedan en tid tillbaka visat benägenhe till kontraktsbrott och vägra att så indigo. De skola vara tubbade dertill af illasinnade personer, samt understödjas af polisen och någri. missiovärer. Utskickade färdas från by tll by och egga ryoteina till uppror, inbilland:. dem, att regeringen ej vill att de skola odl: indigo. Regeringens uppmärksamhet har flert gånger blifvit fäst hä på, utan att ännu några åtgärder blifvit vidtagna att upplysa ryoterna 2 om rätta förhållandet; troende, att de ha regeringen på sin sida, ba de begått en mängd våldsamheter. Några förvaltare och infödda tjenare å plantagerna ha blifvit misshandlade. indigofaktorier uppbrända, utsädet förstördt. obtoberplantorna upplöjda, och på många plantager frukta egarne för sitt lif, men äro ur stånd att komma från den ena plantagen till len andra. Nästan hela det, vigtiga Kischnagurdistr ktet befinner sig i öppet uppror,