at TARA I ft TE PA TFA RN derföre att den enskilda omtanken icke kan tillvägabringa hvad här fordras, måste statens hjelp tagas i anspråk. Rådet att i England köpa de ädlaste djur för de pengar, som betalas för kasserade djur i Sverge, behöfver inga kommentarier. Hufvudorsaken var att man icke insåg sakens vigt och derföre var likgiltig för den. gjorda framställningen, Äfven till denna riksdag begärde landtbruksakademien anslag till schäferierna; men nu undandrog sig äfven regeringen att göra proposition, enär ständerna vid sista riksdagen förklarat, att detta borde öfverlemnas åt den enskilda omtankano. Skall den enskilda omtankan äfven bibehålla och förädla staiens schäferier, för närvarande utgörande öfver 600 får? De orga: niserades hufvudsakligen år 1829. På trettio är har staten icke utgifvit en skilling till upprätthållandet af en institution, som han sjeli stiftat, Förfar man så med något annat är med jordbruket? Hvarföre skall den enskilda omtankan, icke bibehålla och förädla statens siuterier oct stamholländerier? De få dock anslag, om än otillräckligt. Svaret är enkelt: Ingen af statsmakterna synes fatta att fårskötseln har någon vigt för jordbruket. Så tänker man likväl ej i något annat civiliseradt land. I Spanien, Frankrike Italien, Belgien, Österrike, Preussen och nästan alla tyska stater, ja äfven i Ryssland har man stamschäferier och anslag till deras vidmakthållande. Då regeringen undandrog sig att vid denne riksdag derom göra proposition, väckte landtbruksakademiens direktör motion om anslag till statens schäferier. Statsutskottets utgiftsafdelning har redan afstyrkt bifall till motioven. Den har ej fattat dess vigt. Huru skall man bete sig för att få höglofl. statsutskottet att i detta fall besinna hvad jordbrukets väl fordrar? Man utgifver tryckta skrifter — de läsas ej; landtbruksakademien framlägger förslag — de aktas ej; men äfven på ett annat sätt, som ej bör lemnas obemäldt. har denna akademi sökt att verka för den vigtiga sak, hvarom nu är fråga: Då nemligen akademien vid sista riksdag af ständerna erhöll ett bleklagdt nej på sin ramställning om fårskötselns befrämjande, så beslöt hon at på sitt experimentalfält uppställa en liten flock cotswoldsfår, dels i afsigt att faktiskt ådagalägga möjligheten att med f rdel underhålla köttfår, dels i den tanken att der, i närheten af Stockholm, rikets ständer kunde få tillfälle att se hvad detär, som de qväfva och förkasta. Der finnes för närvarande en ringa stam af 10 tackor och 1 bagge af nämnde race, samt ett antal tackor af halfblodsrace, födJta på stället under 2 å 3 år. På gjord förfrågan hafva vi dock fått den upplysning att, så vidt kändtär, ingen af statsutskottets utgiftsafdelning har gjort sig den mödan att taga dem i ögnasigte. Hvad skall man då göra? Sedan afdelningen fick se hr Erdmanns vackra geologiska kartor, tillstyrkte den genast dubbelt så stort anslag som regeringen begärt. Skulle icke fandtbruksakademien kunna begära företräde i statsutskottet för sina får, anförda af den respektable baggen, vägande 153, lispund. — Nej! — statsutskottet skulle sannolikt ej lemna denna anspråkslösa deputation företräde. — Nå väl! Vi måste då anbålla att, såsom den enda återstående utvägen, här få presentera densamma. Det lilla chäferiet består af: En cotswoldsbagge, 2 år gammal, som vid ankomsten från England i Augusti månad vägde 13N, lispund och nu väger 15, lispund, samt kan antagas att för året lemna 16 till 18 ull. Tio, st. cotswo:dstackor af samma ålder som baggen. Af: dem hafva 8 st. redan lammat och hafva 8 lefvande lamm. De vägde vid ankomsten i Augusti månad i medeltal 117 hvardera; de väga nu, oaktadt den genom lamningen uppkomna vigtförlusten, 160 , och kunna antagas gifva 8 ull hvardera, för år räknadt. Sju stycken cotsivolds-halfblodstackor, uppkomna genom korsning af den gamla stammen med Cotswoldsbaggar. De äro födda 18537, hafva äfven lammat och väga det oaktadt i medeltal 183 , med nära lika rik ullväxt som fullblodsdjuren. Sju stycken cotswolds-halfblod, 2 år gamla, och väga i medeltal 136 ,iullväxt lika med de förutgående. Halfblodsdjurens utmärkta beskaffenhet visar huru starkt cotswolds-korsningen inverkar, och huru hastigt en race kan förädlas på detta sätt, Alla djuren, både de utländska och i Sverge födda, hafva visat sig härdiga och åtnjutit den bästa hälsa. Månne ej detta försök — så litet det än är — visar hvad som skulle kunna uträttas i större skala, om det vore möjligt att intressera regering och ständer för denna vigtiga sak? Ty vigtig är den! Må den, som tviflar, kasta ögonen på nedanstående siffror: Importen under de sednaste 5 åren, som kommerskollegii berättelse omfattar, eller 1854 med 58, utgjorde i medeltal för året af nedanstående vigtigare produkter af boskapsskötseln: Värde. Hästar ......... 300 st. rdr rmt 150,000. Nötkreatur... 2.200? 460.000. Ost, omkring 1,090.000 7 500.000. Smör, ? 62.000 1X 620.000. Kött, ? 39.000 ? ? 117.000. Fläsk, 23.000 ? ? 115.000. Tale, ? 155.000 ? -1,.240,000.