TEKNISKET. så Bekräftadarsenikförgiftning: genom gröna tapeter. Lån (Neues Jahrbuch fir Pharmacie. 1860. Jan.) tpid efter annan har man i tekniska och medicin ska skrifter träffat varningar mot faran af att till tryck på rullgardiner och tapeter, eller till målning 4 färtygssalongör, Hyttor o.s.v, begagha de lysande grötja:färger, som äro bekanta:under namn af im perialeller kejsärgrönt; schweinfurthergrönt, nygrönt, mitieralgrönt m. mi, derföre att dylikt grönt får sin Högsta bjerthet när deri ingår ett dubbelsal: aföttiksyradarsenikoxid och ättiksyrad kopparox:d ett af de farligaste minerälgifter som kemien kav sammansätta.. Mot dessa varningar ha färgfabrikan ter och tapettryckare å en annan sida erinrat, at! den giftiga färgen är ett fast och icke något flyktigt --ämne,:oeh att när den blifvit blandad med draglim för att tryckas ,å gardiner och tapeter eller med olja för anstrykning, så är den lika väl inhöljd a dessa bindemedel, som om den blifvit inlagd i en korkad flaska, genom hvars glas dess. vackra. glans kan utan tecken till-fara beskådas. . Den af varningarne i början uppskrämda allmänheten har låtit lugna sig af förklaringarne, och de bjerta gröna färgerna ha åter kommit i bruk, nästan lika mycket som förut. Beklågligen -hotas detta lugn nu åter, och allvarsammare än någonsin. Hvad som förut var blott er färhåga, här förvandlats till en visshet, och medici nens annaler ha inregistrerat åtminstone en sjukdomshistoria, med alla sina vetenskapliga symptome: och deremot utan framgådg försökta medel, endast och allenäst fill följd af ett grönmåladt rum. De är en doktor Oppenheimer, som meddelat desså upplysningar ur anteckningarne öfver sin praxis; först i Nåturhistorisch-Medicinisches Verein i Heidelberg, och sedan (sid. 290. f.) i den här ofvan citerade tidskriften. Efter en mängd fåfänga bemödanden att besegra de gåtlika åkommorna, märkte han att patientens under vissa mellantider inträffade tillfrisknande othåterinsjuknande stodo i ett bestämdt sammanhang med vistandet i olika rum vid olika årstider, och han började då misstänka den gröna färger 1 det rummet, som beboddes vid återinsjuknandet Någon ånga af arsenikbunden vätgas förmärktes der likväl icke; han lät då samla det damm som fälld: sig efter städningen, och när han fått tillsamman: nög för en kenisk analys, visade denna att tillräck ligt gift hade inandats hvar dag af patienten, för att förorsaka och underhålla sjukdomen. Patienter flyttades nu för alltid ur rummet; och dermed upphörde sjukdomen småningom, utan medicin. :A Murbrak för ngnar. 8 osa Dinglera Journal. :1860, Febr.) Tillsngnarskan ej kalkbruk; utan blott lerbruk begägnas; för att gifva det sednare mera sammanhan; ochsbetrygga det m2tsprickor, blandas en upplösning af lovigt boråx till4 vigter: torr lera. Har sjelfva byggnadsämnet fått sprickor, så kunna de igenkitta med en blandning: af. pulveriserad brunsten och vat las;ssammanältad till en plastisk massa, son bmedelbart: efter sammanältningen användes; när ugnen sedan upphettas; blir detta kitt fast som jern. ? -Pikrinsyregult ur kateohu. : a (Deutsche Mustörzeitung. 1859, Okt.) , BeNändlas pulveriseradt katechu med salpetersyra vid 45 grader O., tilldess att inga ångor af salpetersyrlighet merå afsöndra sig. så erhåller man ett gult: sönderdelnivgsalster, hvilket eger samma färgande egenskaper som pikrinsyra, men löser sig i kallt vatten lättare än den. Fen dylik kall lösning kan sidenoch -yHegods: färgas, det förra ögonblick ligeh, det sednare något långsammare. Brunt kateehu ger bästa färgen. För öfrigt är det likgiltigt om syran slås på pulvret eller detta blandas i syran. Arsenik-1 vissa artiflolella-gödningseämnen. Af E. W. Davy. (Philosophical magazine. : 1859), Då sir fosforsyrad kalk; ett bekant artificielt gödningsämne, vanligen beredes med tillhjelp af rå:svafvelsyaza, och denna. mångenstädes håller betydigt med arsenik, så förtjenar det nysspämnda gödningsämnet alltid att pröfvas på arsenik, innan man begagnur det. Davy har nemligen undersökt kål och rofvor. som blifvit vattnade med en lösning af detta gödningsämne; och funnit-dem innehålla arsenik, en be., ståndsdely;som annars saknas i dessa yäxtslag och som de följaktligen måtte hemtat ur gödningsämnet, hvilket var arsenikhaltigt.