Applifvit aflemnad till dervarande höf. På grand tfaf deri uppräknade, alla gällätde traktater rörande Centralitaliens politiska ställning, begagnar kejsaten endast en obestridlig rätt och uppfyller en manande skyldighet, då han högtidligt protesterar mot ofvannärmnde förordningar och mot alla de följder, som af dem kunna uppstå till mehn för hans hus och hans stater; förbehållande sig uttryckligen alla de genom de europeiska traktaterna åt Österrike garanterade rättigheter. På schWeiziska regeringens not angående de savoyiska neutrala landskapens införlifvande med Frankrike har kabinettet i Wien svarat, att Österike ej vill lemna den återhållsamma ställning som det intagit, men erbjuder sig att förena sina goda tjenster med de öfriga makternas till befrämjande af Schweizs legitima önskningar, desto hellre som hr de Thouvenel lofvat akta de Schweiz tillförsäkradade garantier. I Tyrolen har man börjat anställa skjutöfningar med premier för landets försvar. SCHWEIZ. Från Bern berättas, att 150 i Gånåve boende savoyarder och medlemmar af societe des Pruitiers med våld bemäktigat sig ångfartyget FAigle samt dermed begifvit sig till savojiska provinsen Chablais hufvudstad, Thonon, för att bemäkta sig densamma. Till detta ångfartyg hade sedan slutit sig ett annat, som äfven hade omkring 150 man ombord. Alla dessa voro beväpnade och klädda i schweiziska unionstruppernas uniform. Då de båda fartygen sökte landsätta dessa beväpnade. blefvo de tillbakaslagna af savoyarderna i Thonon. Å Schweiziska förbundsrådet hade, vid underTrättelsen om denna tilldragelse, sändt en fullT mäktig till Geneve, med uppdrag, att ställa fstadens kontingent under öfverste Zieglers befäl, för att sålunda kunna förekomma vidare dylika tilltag af socid des Fruiners medlemmar. De båda af ofvannämnde schweiziska friskaror begagnade ångfartyg hade blifvit tagna li beslag af öfverste Ziegler, som äfven tillfångatog 30 af friskaremännen. Vid en i Gåeneve hållen folkförsamling protesterade 3000 personer mot friskaremännens tilltag. Uti Bern hade man fått stillförlitlig underrättelse om att makterna skulle uti en kollektivnot hos Frankrike göra gällande Schweiz goda rätt. Schweiziska förbundsrådet har uti en not till stormakterna fordrat sammanträdandet af en europeisk konferens för att afgöra frågan huruvida icke Frankrikes besittning af Simp onvägen skulle hota Europas intressen. SPANIEN. Marskalk ODonnell väntades i början afl April till Madrid. ITALIEN. Påfvens svar på konung Victor Emanuels skrifvelse angående Romagna lyder som följer: Majestät! Den tanke, som E. M:t uttalar i sitt å bref till mig, är ovärdig en hederlig man, en katolsk och isynnerhet den, som härstammar från det ädla huset Savoyen, Vidare har jag svarat uti min encyclia. Jag gråter ej öfver mig, utan öfver E. M:ts själs tillstånd, hvilken för de på eder omgifnings råd utöfvade gerningar är förfallen åt kyrkans straffande lagar och skall blifva det ännu mera för gerningar, som ni förebafver. Jag erinrar E. M:t, att den tid ej är långt aflägsen, då ni måste aflägga räkenskap hos den obeveklige domaren, för den hittills väckta förargelsen och för det onda, som ni genom ert handlingssätt förorsakat. Pius IX. Påfver. Utgången af parlamentsvalen är sådan, att ministeren är viss om att hafva på sin sida fyra femtedelar af parlamentets 380 medlemmar. Grefve Cavour skall till parlamentet afgifva ett lagfirslag, enligt hvilket det nya konungariket kommer att indelas uti följande 6 provinser: Piemont, Ligurien, Sardinien , Lombardiet, Toscana och Emilia, hvilka hvar för sig erhålla de mest utsträckta provinsiella friheter. Äfven skall Cavour ämna åt Lombardiet utfösta en lika så omfattande avtonomi, som Toscana förut egt, och på grund deraf upphäfva alla de lagar, hvilka Ratazzi utfärdat derstädes, på grund utaf fullmakten af den 25 April 1859. Till president uti senaten hade markis Alfieri di Sostegno blifvit utnämnd. Chevalier Rossi, en embetsman i utrikesministören, skall hafva afrest till Rom med en skrifvelse från konungen till påfven. Underhandlingarne om påfliga staternas utrymmande af de franska ockupationstrupperna fortsättas. Sardinien har fordrat rättighet att få besätta Ancona, såsom garanti för påfvens fredliga tänkesätt. Denna begäran har blifvit afslagen, och Frankrike bemödar sig nu, att på andra vilkor åstadkomma en öfverenskommelse. Det garanterar åt alla de intresserade makterna fredens upprätthållande, och lofvar sitt bistånd åt hvar och en, som kan komma att blifva angripen af någon annan makt. Grefve Cavour har till de utländska makterna sändt en not, hvaruti han förklarar de orsaker, som föranledt Nizzas och Savoyens afträdande. Det ådagalägges deruti, att Sardinien har handlat fullkomligt frivilligt och utan ringaste påtryckning från Frankrikes sida. Konung Victor Emanuel skall företaga en resa till Toscana och Emilia, hvarvid Frankrikes och Englands sändebud vid sardinska hofvet komma att åtfölja konungen. Enligt underrättelser från Chambery äro af Ö uti de neutrala provinserna Chablais och Faucigny valda deputerade 5 stämda för dessa provinsers förening med Frankrike och blott n för deras anslutande till Schweiz. General Durando hade, i spetsen för de under hans kommando stående piemontesiska egementen, den 28 Mars inryckt uti Florenz. Xivisionen Roselli hade satt sig i marsch till 3ologna och Ravenna. Nizzas piemontesiska sarnison skall återvända till Genua. Från Rom berättas, att vid uppträdet der-tädes den 19 Mars minst 200 personer blifvit sårade af de påfliga gensdarmerna. Konungen af Neapel har beviljat Sicilien ve or BOO RH or Tr Tv EE i OMP ÅA M sw mo FR HH VD an AR Oe 5 vv HR UNNA