— De särskilta förslagen till rikets ständers skrifvelse till K. M. angående norska frågan ha i dag förevarit till afgörande i borgareståndet, som dervid oförändradt antagit det af presteståndet i går bifallna Annerstedtska förslaget. Beslutet föregicks af en i flera hänseenden märkvärdig debatt. Hrr Staaff och Björck. båda tillhörande majoriteten vid behandlingen af ekonomiutskottets betänkande, framlade hvardera flera förslag till utesiutningar och förändringar af vissa punkter cch uttryck den af presteståndet antagna skrifvelsen. De anmärkuvingar, som föranledt dessa ändringsförslag, erkändes af alla talare, både af ma; teten och rminoriten, vara befogade, sam! sjelfva de föreslagna ändringerne utgöra verkliga förbättringar i skrifvelseförslaget. Men detta oaktadt blefvo vid den punkt för punkt skedda föredragningen samtliga ändringsförålagen undarröjda, och det med så många allmänt erkända bristfälligheter bebäftade pre steförslaget i sin helhet antaget. Anledningen hvarföre man sålunda lät i en skrifvelse från den ena statsmakten still den andra uti ett ämne af den stora betydelse, som det förevarande, qvarstå insedda och erkända bristfälligheter, syntes å majoritetens sida vara ifvern att få saken snart afgjord ock att undvika en af skiljaktiga beslut föranledd tidsytdrägt. Hvarföre äter ingen af minotitetens medlemmar vid någon enda af dessa punkter ens yrkade votering, torde finna sin förklaring uti hr Blanches yttrande, att Erisäpplet i alla fall blir detsamma, antingen det serveras på en silfvertalrik eller på en sådan af vanligt utskottsporslin. När ett sådant öde drabbade de af majori tetens mest framstå nde medlemmar sjelfve föreslagna och af andra majoritetens ledamöter såsom befogade och till. förbättring ländande erkända ändringsoch uteslutningsförslag, så faller det af sig sjelf att det-amma skulle blifva fallet med de ändringar, som föreslogos af ett par bland minoritetens medlemmar. Med afseende på en af dessa, nemligen det af hr Hjerta yrkade uteslutande af ordet namnehifern uti presteförslaget, drefs det emeHertid till votering, genom hvilken det med 38 röster mot 14 beslöts att ordet skulle bibehållas. Under den debatt, som härom fördes, visade det sig, att till stöd för uttryckets bibehållande i skrifvelsen icke kunde anförås någonting annat än det af konstitutionskomitn 1836, under inflytelsen af det väntade upplösniagsdekretet afgifna, men sedermera af Stortbinget förkastade förslaget om namncehifferns förändring. Hr Hjerta vädjade förgäfves till ståndet; huruvida det kunde anses vara rikets ständer värdigt att anföra såsom en anklagelsepunkt mot norska folket och Norges statsmakter ett hugskott, som för tjugofyra år tillbaka lyckats vinna. majoritet i ett utskott, men af den lagstiftande församlingen blifvit underkändt och sedermera ej någonsin officielt förnyadt. Om någonting vidare i den norska frågans behandling kunde förvåna, så vore det det skäl, som af hr Björck androgs för bibehållande af yttrandet om namnehiffern, att nemligen ett förslag, som vunnit bifall uti en komite,som han förmenade motsvarar vårt konstitutionsutskott, måste anses långt framskridet i allmänna meningen,, Vi hade knappast trott, att denne ledamot ville erkänna såsom uppburet af allmänna Meningen hvarje förslag, som kan lyckas få majoritet i vårt konstitutionsutskott. Månne ban vill erkänna t. ex. att detta var fallet med förslaget om tryckfrihetsförordningensuteslutande från antalet våra grundlagar? Det nu af två stånd bifallna presteståndets