Huru länge äro statens tjenstemän förpligtade att vänta på sina förtjenta löner? : Till Redaktionen af Aftonbladet. Detta är en fråga, som insändaren gerna skulle vilja på tillfredsställande sätt hafva löst. Insändaren kan nemligen icke tro, att det skulle vara med någon slags billighet förenadt, att t. ex. en extraordinarie lärare vid rikets elementarläroverk, som på sin höjd åtnjuter 1000 rdr rmt i lön och vanligen dertill är skuldsatt, skall behöfva månadsvis eller rättare qvartalsvis ) vänta på sitt genom svett och möda förtjenta arfvode, ja till och med af. detta arfvode, som han ännu icke sett och kanske ännu icke på länge får se, till staten betala skatt, hvilken ganska säkert indrifves, utan afseende derpå, att den skattskyldige icke ännu erhållit något att betala densamma med. Staten låter visserligen icke pruta med sig, utan, om icke utskylderna erläggas på dagen, så blir den skyldige pliktfälld och får betala pantning m. m., men månne staten till den skattskyldige embetsmannen utbetalar någon ränta för den vida större summa, som denne af staten har att fordra? Visserligen iike. Embetsmannen får deremot ganska säkert ikläda sig ränteliqvid. för de Jån han till följd af statens försumlighet nödgas göra, såvida han nemligen ens kan erhålla något till låns. Men icke nog härmed. Den sålunda af staten bedragne embetsmannen blifver ovilkorligen nödsakad. att å sin sida på samma sätt bedraga sina fordringsegare, hvarigenom han ej blott på ett högst känbart sätt skadar sin kredit och sitt goda namn, utan äfven kan blottställa sig för alla omkostnaderna af lagsökningar och utmätningar, och detta allt utan att han erhåller ett öres ersättning af staten, som varit vållande till allt detta trassel och alla dessa förluster; för att nu icke tala om de förargelser och bekymmer, ja ofta förödmjukelser, som härmed stå i sammanhang. Att deticke är rätt att så behandla statens tjenstemän, torde hvar och en atan svårighet kunna inse. Men, frågas nu, vems är felet? Det är svårt att säga, och nsändaren vill med afseende härpå icke ens råga en gissning, utan har endast velat fästa vöga vederbörandes uppmärksamhet på förnållandet, hvilket bör och måste afhjelpas, såvida staten rätt uppfattari hvad förhållande len :bör stå till sina embetsoch tjenstemän. Att den bör göra dem rätt och icke förhålia lem deras förtjenta lön, kan väl icko nekas, Sat Sapienti. Elementarlärare från Lunds stift. ) Älna den 14 Mars detta år hade extraordinarie Hrarne vid åtskilliga skolor inom Lunds stift icke erhållit det under höstterminen förtjenta arfvodet. (Insändt.) Det torde ej vara öfverflödigt fästa vederbörandes ppmärksamket på nödvändigheten af att draga förorg om, att de trummor, hvilka vid ändan af Stora attugatan gå ned till Clara sjö, hållas öppna och, m möjligt, genast upprensas. Genom det ifrån runkebergstorg samt hela. vägen utför nedströmrande vattnet hade i dag vid middagstiden detta, id ändan af nämnde gata, samlat sig i stora masor, till hinder för fotgängare, som riskerade att få !