STOCKHOLM den 19äMars. Behandlingen af norska frågan blef, hvad de hufvudsakliga punkterna at ekonomiutskottets betänkande angår, afslutad hos ständerna i lördags afton. Första punkten, rörande en revision af unionsfördraget, blef hos ridderskapet och adeln bifallen med 287 röster emot 14, i presteoch borgarestånden utan votering samt af bondeståndet med 65 röster mot 28. Detta beslut öfverensstämmer med den önskan vi uttalat alltifrån den stund, då grefve Anckarsvärds motion väcktes; vi beklaga endast, att då grefve Anckarsvärds motivering allmänt ogillades, man nu deremot, om ock icke uttryckligen gillat, dock låtit bero vid en motivering från utskottets sida, som i sjelfva verket är lika bitter och sårande som grefve Anckarsvärds och blir det ännu mera, då den förekommer icke uti en enskilt mans förslag, utan i ett betänkande, som lägges till grund för ettrikets ständers beslut. Den tredje punkten af betänkandet, hvari utskottet föreslog, att rikets ständer skulle hos K. M:t anhålla om uppskof med afgörandet af ståthållarfrågan blef antagen af ridderskapet och adeln med 276 röster mot 18, af presteståndet utan votering, af borgareståndet med 39 röster mot 21 och af bondeståndet med 60 röster mot 33. I borgareståndet var, såsom vi äfven i fredagsbladet antydde, detta resultat att förutse, sedan hr Björck beslutat sie för att understödja utskottets förslag i denna punkt. ehuru majoriteten blef något mindre knäpp än man hade trott. I bondeståndet var deremot utgången så mycket mera oväntad; då ett stort antal af ståndsledamöter, som ännu dagen före plenum lära. vidhållit samma åsigt som uttalades vid fråga om remissen af herr Dalmans motion, i sista stunden blifvit genom förespeglingar och framställningar af de mest motsatta slag tourne rade attrösta för utskottsförslagot. Företeelserna i detta hänseende och anblicken af riddarhuset i lördags ha utan tvifvel varit egnade att hos mången reda begreppen litet om det iure sammanhanget i hela denna sak och förjaga åtskilliga: falska föreställningar. Den, som känner riddarhusets nuvarande karakter och såg den utgång saken der erhöll, kan icke länge stanna i tvifvel om verkliga förhållandet. Dessa skaror af unga militärer och till hofkretsen hörande personer, hvilka alltid visat sig färdiga att uppträda: i enlighet med hvarje ofvanefter kommande vink, skulle nu sätta sig manngrannt mot det, som vore en önskan och föresats på högsta ort och dervid med knapp nöd medgifva yttrandefriheten åt de få, som uttalade en annan åsigt, utan genom hostande, sorl, stoj och oupphörligt rop på proposition nedtysta demi! Tro det den som kan; osg törefaller det icke mycket troligt.