oyens införlifvande med Frånkrike, ämnar hänskjuta till dess befolkning att sjelf uttala sina ynskningar i denna fråga. 1 afseende på sränsfrågan förbehåller sig Sardinien för öfrigt sårantier för Savoyen: BLANDADE ÄMNEN. En BY, Mortara-historia har nyligen tilldrarit sig i Belgien. Det är denna gång en adertonirig protestantisk flicka, som blifvit bortförd af gud ruktiga katoliker. — I Antverpen bodde en tysk af len protestantiska religionen, och hade sin unga syster, fröken Arabella Korsh, hos sig. Då han emel ertid var sysselsatt med sina förrättningar från morson till afton och följaktl gen icke kunde tillräckligt sirja för sin systers uppfostran, anförtrodde han 1renne, enär det icke i närheten fanns någon protestantisk pensionsanstalt, till de barmhertiga systrarne som hade ett institut i Melsele, tätt vid Antverpen, oå det vilkor, att icke något försök skulle göras. att mvändahenne. Förlitande sig härpå, skötte han sina affärer utan bekymmer för sin syster, tills han en lag fick ett bref från henne, hvari hon bad honom utt sträst taga henne från institutet. Detta gjorde ian, och hon återvände hem till honom; men hor Iröjde der icke länge, ty dagen derpå försvann hon, itan att han hade någon aning om hvart hon tagit vägen. Han gjorde dänge fruktlösa försök att återinna henne och hade nästan förlorat allt hopp, då van, efter 8 månaders förlopp, i Januari innevarande ir, fick ett bref från Eccloo, som. underrättade hoom om, att den unga flickan befann sig ide-barmrertiga systrarnes kloster derstädes, under namn af Marie Toinette. Man anmodade hr Korsh att antinsen sjelf. komma eller skicka någon, som-kände hans syster, och försäkrade honom, att han kunde få se ienne vid aftonsången i klostrets kapell. . En dam, som kände fröken Arabella, reste till Eccloo, igensände den unga flyktingen och underrättade hennes yroder derom. Han bad förestånderskan gifva ho10m syster tillbaka, men förgäfves. Den fromma lamen försäkrade, att hon icke förstod. hvad detta -ille säga. Fröken Marie Toinette var en engelska, 25 år gammal och hade endast varit i klostret 6 nånader. Men för att trösta hr Korsh lofvade hon utt hon skulle underrätta sig om saken, och om hon ck höra något om hans syster, skulle hon nog unlerrätta honom derom. Hr Korsh anmälde saken, och underrätten företog en undersökning i klostret. Förestånderskan, syster Maurice, var.i förhör i6 timmar nen vidblef sitt påstående att Marie Toinette var en ngelska om 25 år, som genom ett bref blifvit henne wnförtrodd i Antverpen; brefvet kunde hon: ej framvisa, emedan hon uppbränt detsamma; hon hade väl äfven tidigare fått bref af samma anledning, men dem hade hon äfven bränt upp. För: öfrigt sade den omtalade unga damen för flera månader sedan. lemnat klostret. Derefter blef klostrets biktfader, som bodde bredvid detsamma, förhörd, men han svarade, att han icke kunde lemna några upptysningar utan biskopens tillåtelse. Derpå förhördes klostrets öfriga damer, och bland dem fanns dock n, hvilkens samvete, i förening med fruktan, icke illät henne att fördölja sanningen, och som upplyste, att Marie Toinette en afton, några dagar förut nade afrest. . Denna förklaring, som stod i uppenbar rid med -systern Maurices, satte för. öfrigt denna alls icke i nägon förlägenhet; hon hade endast misstagit sig beträffande några biomständigheter. Marie Toinette — som naturligtvis icke var någon annan in fröken Arabella — hade blifvit anförtrodd åt viktfådern, den omtalta aftonen ledsagad utaf en af klostrets tjensteflickor, satt i en vagn och förd till Brägge till ett adligt kloster. Men damerna derstäles voro, oaktadt den medföljande rekommendationskrifvelsen, sannolikt rädda föf att kompromettera sig, och vände sig derför till en viss hr Coligon, irsödare. Han hade emellertid, fått höra talas om len allvarliga vändning saken höll på att taga i Beeloo och vågade derför icke behålla den unga ickan hos sig, utan förde henne den 26. Januari till Gent, der han försökte få plats för den bortför.a h0s de barmhertiga systrarne. Men dessa hyste samma betänkligheter som deras systrar i Brugge, och hr Coligon blef visad till en gudfruktig dam, hos hvilken han spisat frukost, jemte fröken Arabella: Då denna dam emellertid icke brydde sig on: len skatt, som man ville anförtro åt henhes from het, så öfverlemnade de barmhertiga systrarne den anga flickan till sin mjölkhustru, hvilken förde henne till en. landtman, Smeth, vid Gentbrögge. Saken blef aärmarö upplyst, derigenom att Coligons hustru och lotter vittnade emot honom, och genom ett bref, hvilket han hade tillskrifvit den dam i Gent, hos hvilken han spisat frukost tilsammans med Arabella, och hvilken han uppmanade att vara mycket försigtig, när hon blef förhörd. Detta måste hon dock icke kafva varit, ty bans bref är i rättens händer och frö ken Arabella Korsh åter i sin broders hem. — Den berömda tanneln under sjön Fucino gör ansenliga framsteg. Detta storartade verk, som fordom företogs af romarne, har. nu för furst Torlonias räkning återupptagits af franska ingeniörer och skall vara järdigt om några månader. Det är den största tunnel i Europå. Under, arbetets fortgång har man gjort intressanta upptåckter rörande de samla romerska ingeniörernas förfarande och förvånande kunskaper. Deras planer vöro förträffliga, deras beräkningar märkvärdigt riktiga och skickliga och man har upptäckt, att som arbetet ej Jtyckades under kejsar Claudii tid, så låg skulden härtill hos Narcissus, kejsarens gunstling, som gjorde de mest storartade underslef. — Uti govärsfabrikorna i Lättioh proberades år 1859 481,767. gevärspipor, mot 484,692 året förut. Af lyxvapen fabricerades förlidet år betydligt mindre ån under de föregående. ,Pistolernas antal var temligen lika, men af krigsvapen levererades betydligt mer, nemligen 113,250 pipor af olika släg, hvaremot antalet under år 1858. endast utgjorde 62,563.., Sistnämäåda år hade Löttich inalles 113 väpenfabriker; 1859 utgjorde deras antal 118. j — Stonkolsgrufvorna i Frankrike äro ganska många; men:endast: fåraf den äro mera gifvande. De festa lagren ligga i berg och äro svåråtKomliga; kommunikationer dit kunna endast: långsamt och med stora kostnader anläggas. Deraf kommer det sig, att priset på konsumtionsplatsen står så mycket högre! än vid :grufvan.: År 1852, då72;252,700 metr. centner: förbrukådes, kostade cöutnern vid :grufvan icke hälften (0.933 francs) afi hvad konsumenten måste betala (2 francs): : År 1857: kostade centrnernjvid grufvan 1.253 fr. och stod konsumenten till .2:536 fr., således ännu dubbelt:--Då under: sistnämnda år 131,494,700 : centner förbrukades; uppslukade transpörtKostnaderna således mer än-160,000;000 francs. Detta. faktum: bevisar nödvändigheten af attanlägga kommunikationer till grufvorna.:z Destenkolslager, som ministern för de allmänna arbetena i sin berättelse till: kejsaren förklarat företrädesvis:förtjena afseende, äro grufvorna vid Loire med: 22,426,000, vid Valenciennes med 19;600,000, vid-Alais-med 7,540,000, vid Blanzy med 5,806;000, vid-Conentry med 4,845,000 och vid Auäbin med 4,635;000-centhers produktion år 1857; vidare -elfva andra grufvor, hvilka producera mindre ; än 2 millioner centner -hvärdera, men af hvilka den minsta dock levererar något mer än 400,000 centner årligen Grufvörna vid Ahun(Creuze) och de-la Sarre (Mosel) ha blott lokal betydelse. HANDELS-UNDERRÄTTELSER, CC Riksbanken Varktaennadiftar afsifna den 2 Mars.