afseende på brodren, som så litet förtjenade hennes :körlek, ioch af Sydneys lugnande försäkringar, för att: mycket. uppehålla sig vid dessa iakttagelser. Sedan de följt henne hem, fortsatte de vägen till Lorrys bostad, som icke var långt aflägsen från Manettes. ;: Gamle herrn hade nyss slutatsin diner, och satt framför en liten spiselbrasa — måhända forskande i glöden efter bilden af den yngre. gamle Herrn, som satt och blickade i elden. på värdshuset Royal George i Dover för mången god dag sedan, Han såg sig !om då de inträdde, och visade en förundrad uppsyn vid åsynen af en: obekant. ö En bror till miss Pross, siry sade Sydney. En herr Barsad. Barsad? upprepade Lorry. Barsad? Jag tycker att jag käns vid det namnet, äfvensom vid ansigtet. Det är ju som jag sade: ni har icke något vanligt ansigte, hr Barsad., sade Carton ;lt kallt. Sitt ner, vackert, i Vid det:han sjelf tog en stol, sade han till Lorry, med en rynkning på ögonbrynen: Vitne vid: den der högmåls-ransakningen. Lorry, drog sig genast till minnes, och betraktade Barsad med en blick af oförtäckt afsky. Herr Barsad -har blifvit igenkänd af miss, Pross såsom den hulde broder ni hört talas; omp, sade Sydney, och han har vidkänts skyldskapen. Men nu till. bedröfligare nyheter: Darnåy har blifvit. häktad igenn. Slagen af den yttersta häpenhet, utropade gubben: sHvad i herrans namn! säger ni? Jag Iemnade honom trygg och fri för två timmar sedan, och ärnade just nu gå dit igenl 3 sEläktad, som jag säger — När skedde det,, hr Barsad? . Helt nyss, i fall det verkligen skett.