STOCKHOLM den 7 Mars. Befäsiningsfrågan. Med tacksamhet har redaktionen emottagit de upplysningar, som af en ärad insändare blifvit lemnade i afseende på hvad han anser vara komitens mening med Stockholms befästande. Då vi nu en gång fått i Kufvadet, att allmänheten bör få någon reda på denna vigtiga fråga, och då regeringen likväl fortfarande vidbänger sitt hemlighetssystem, måste det alltid blifva oss ett nöje att meddela hvad som kän vara egnadt till ämnets utredande. vi tro likväl, att dessa upplysningar skulle hafva erhållit större värde, om den ärade insändaren vid deras afgifvande och vid bemötandet af de mot komiterades förslag riktade anmärkningarne ej sammanblandat trenne olika saker, nemligen 1) redaktionens tankar, 2) åtskilliga andra personers inkast mot nämnde förslag, bvilka af redaktionen blifvit anförda, samt slutligen 3) de åsigter, som af en namngifven författare till en för ett år sedan utgifven skrilt blifvit framställda. Hvad den sistnämnde angår, hafva vi visserligen refererat håns skrift, emedan densamma var den enda, som på sednare tider offentligen behandlat det vigtiga ämnet. Ja, vi hafva till och med efter vårt begrepp funnit åtskilliga af de der yttrade åsigterna ganska antagliga, Men vi Bafva derföre ingalunda iklädt oss någon skyldighet att försvara dem, utan öfverlemna detta åt författaren, hvar och när han finner för godt... Hvad beträffar de anmärkningar, som af åtskilliga personer blifvit riktade mot komiterades förslag, hafva vi lika litet velat förvägta dem rim, som den ärade insändarens genmäle. Men då detsyntes oss blifva för vidiyftigt att införa dem in extenso, och då flera rörde samma sak, andra deremot detaljer, som för den stora allmänheten voro af mindre betydenhet, tilläto vi oss för utrymmets skull en utgallring och sammanförde till vinnande af bättre öfversigt de vigtigaste under vissa hufvudpunkter. Den ärade insändaren hade således på alla ställen, der han begagnat uttrycket författaren, kunnat använda benämningen författarne. Hvad slutligen angår de af redaktionen sjelf yttrade anmärkningarne, skola vi straxt återkomma till dem: Af ännu: större värde skulle otvifvelaktigt de åf den ärade insändaren lemnade upplysningarne blifvit, om de ej varit affattade i en ton, som häntyder på en så stark animositet, att törhända till och med vännerna till komitens förslag måste misstänka, att de bestridda anmärkningarna träffat ömtåliga punkter. Kämpar man verkligen för en god sak, behöfver man ej framkasta sådana rent af dåliga hänsyftningar, som att vedersakarne till komiterades förslag skulle hafva någon sorts :gemenskap med fienderna till vårt oberoende, hvilka på dolda vägar söka tillintetgöra detsammas. Man kan vara af olika tankar i hvilken fråga som helst, utan att derföre beständigt. göra sig skyldig till den djupaste .okunnighet, kolossala villfarelser m. m. d., hvarmed den ärade insändarens genmäle så rikligt är uppfyldt. Allt detta smakar för mycket af sårad skråanda, att det skulle kunna väcka förtroende, och för den ärade insändarens egen skull hade vi önskat, att hans penna ej så djupt blifvit doppad i galläpplets bittra safter. I början af den öfverklagade uppsatsen yttrade vi. vår åsigt, att regeringen hvarken kunde eller borde hemlighålla förslaget, ja att dess offentliggörande i hvad hufvudgrunderna beträffar vore nödvändigt, såvida man skulle kunna öfvertyga nationen om dess gagnelighet, det enda medlet att möjligen kunna påräkna några anslag. Den ärade ins:s upplysningar hafva, långt ifrån att rubba denna vår öfvertygelse, tvärtemot ytterligare stärkt densamma. Han säger på ett ställe, att företaget med ringa kostnad skulle kunna utföras. Som man vet uppgå dock kostnaderna till 9,263,000 rdr. Enligt K. Mits proposition uppgå samtliga kostnaderna för alla rikets fästningsbyggnader under de sista 40 å 50 åren till blott 7,746;000 rdr. Carlsborg, rikets hittillsvarande hufvudfästning, är beräknad att, när den en gäng blir färdig, kosta något öfver 41, million rdr. Vi veta ej om häri bestyckningskostnaderna äro upptagna; men om så äfven icke vore fallet, och man från totalkostnaden för Stockholms befäslande äfven drager bestyckningskostnaderna (3,788,000 rår), så blir dock sistnämnde företag nära på en million dyrare än det fulländade Carlsborg. Dessa kostnader kunna vi omöjligen kalla ringa, utan fina dem tvärtemot så stora, att ingen utsigt finnes för deras fortfarande utgåend:, isynherhet samtidigt med de förut erforderliga, om nationen icke djupt och lifligt vore öfvertygad om, att de användes för ett nyttigt ändamål. Insändaren anför att man vid sista riksdag lemnade statsutskottet del af förslaget, samt höll ett föredrag till. sakens förtydligande. Detsamma anförde äfven. vi. . Men nu frågas, huru; mycken vigt kan tillmätas en sådan knapp-: händig upplysning, meddelad åt personer, af hvilka största delen förmodligen aldrig förut hört talas om saken eller hade det ringäste begrepp om befästningsfrågor? Ihågkommas bör äfven, ätt statsutskottet icke är detsamma som ständerna, samt att :ständerna icke äro svenska foiket, utan blott representera det — i! hvad mån känner en hvar — samt detta dertill blott för den period, som hvarje riksdag omfattar. Men nationens åsigter kunna noll) vR mRta TR Rin detan servo.