Om lifegenskapen-i Ryssland. a (Slut från gårdagsbladet.) Det är-eget att se huru de ryska liberala, som sjelfva. ega bönder, och hvilka fordom talade så högljudt för: emancipationsteorien, : nu uppträda e not. .densammas praktiska tillämpning och påstå att de skola blifva ruinerade och: att kejsaren måste gifva adeln en konititution, om ban vill gifva bönderna friheten. 4 Men de liberala, som icke hafva några bönder, äro deremot ytterst obelåtna med censuren och tillvaron af den hemliga polisen. Kejsaren tyckes icke hafva betänkt att, om han genom emancipationen får de konservative emot ig; han) dock åtminstone borde draga de liberale på sin sida, om icke genom föllkomligt afskaffande af censuren, så åtminstone genom förändringar vid densammas tillämpning och genom en omskapning af domstolsväsendet 0. 8. V. : Bland de himmelsskriande missbruk, som förekomma alltsedan dennuvarande agitationens början, omnämner G.; att egare af färre lif6 hvilka se sig mest hotade, hafva birjat på att göra dem till rekryter elleratt sälja dem till regeringen, som betalar 1000 rub:s. för. hvarje öfvertalig rekryt, och det. gifves adelsmän, som på detta sätt af tjugo bönder gjort sju till soldater. Utländska bankirer hafva proponerat att förskjuta den kejserliga regeringen nödiga summor, till ersättning åt adelsmännen: Herr Korikoff, den bekante ryske kapitalisten, harföreslagit att till detta ändamål pålägga köpmännen skatt, och en rysk skriftställare har tillagt, att: man äfven borde tvinga presterna att lemna bidrag härtill. En rysk tidning för åkerbruk bar nemligen för icke längesedan hos allmänheten dagt sig ut för de stackars egarne af lifegne. Sålänge slafveriet fortfar. äro de verkligen att beklaga så väl som d: lifegne sjelfve, det är sannt, och derföre bör man, till deras fördel och de lifegnes nytta, sönderbryta de kedjor, med hvilka de förr hålla de sednare fängslade. HDe ryska lagarne förbjuda muselmän att ega kristna lifegna, och en. främmande undersåte måste sälja de lifegna,som han skull: ärfva, eller ock blifva rysk undersåte.5i Detts oaktadt har grefvinnan Choiseul-Gouffier ut