kan han komma att utöfva ett utomordentligt vigtigt inflytande på vår inre utveckling. Sämre Hvad vi klarligen förutsett har redan inträffåt. En onaturligt uppdrifven passionerad stämning kan icke Jänge hålla sig, utan efterföljes af en reaktion. Sunda förnuftet börjar redan taga ut sin rätt äfven hos dem, som varit mest fanatiserade i den norska frågan, och det är oss ett stort nöje att kunna nämna att vår vän i Göteborg, hvars blod sjudit häftigast och våldsammast, också är den, som föregår de kolleger inom pressen, hvilka befunnit sig någotsånär i samma predikament, med föredömet af återvändande sans och moderation. i 4Med anledning af ekonomiutskottets beslut, hvarigenom utskottet inskränkt s:g till att tillstyrka ständerna att hos konungen begära ett uppskof med sanktio en, men deremot af: styrkt afdelningens förslag att ständerna skulle uttala sig för fråga .s afgörande i sammansatt svenskt och norskt statsråd, yttrar sig Göteborgs Handelsoch Sjöfarts-Tidning på följande sätt: Det beslut utskottet fattat in pleno är utan ptvifvel det rätta och det klokaste. Ty om man ock må hafva vunnit den subjektiva öf;vertygelsen än så fast, att frågan icke må pafgöras, utan all svensk delaktighet i beslutet, och om man sålunda är fullt förvissad derom att: det ör lagens och fördragens helgd man försvarar, när man yrkar på frågans behandling i svenskt-norskt statsråd, så låter det likväl tänka sig att nja argumenter kunna rubba denna uppfattning, eller att man, trots allt bemödande att se sakerna opartiskt, dock uerkligen gör sig skyldig till ett misstag och dermed till en orättvisa. I ett ämne af så grannlaga natur, der de som häfda Sverges rätt pblifva anklagade för att handla af passion .och den dåliza bevekelsegrunden att vilja förödmjuka Norge,, der må man iakttaga den största försigtighet, på det att icke minsta ,skäl skall kunna uppletas till stöd för sådana beskyllningar. Vi behöfva icke särskildt fästa uppmärksamheten på de vackra medgifvanden, som ligga uti hvad vi här ofvan kursiverat. Bladet uttalar på samma gång den humana åsigten, att det är bäst att den ledsamma förvecklingen löses utan brytning och att de unionella förhållandena komma att undergå en sorgfällig och unionsvänlig pröfning. Hvem skulle för ett par veckor sedan ha kunnat förespå en så blid sinnesstämning hos denne vår, aktade samtida! Mar får ock till slut veta, att Handelstidningen icke menat så illa. då den talat om unionens upplösning; det har endast skett för att visa, att man å svenska sidan icke hyser några afsigter att tillvälla sig någon makt öfver Norge och att klart uttala konseqvenserna af den isoleringspolitik, som utgjort den tongifvande opinionen i Norge; men det har ändock icke varit någon tom hotelse, utan fullt allvar. Vi skola återkomma till betraktande af de grunder Handelstidningen uppställer för en revision af unionsförhållandena, och hvilka äro af samma sangviniska halt, som psevdonymen Lars Heyers, i det de nemligen helt och hållet lemna ur sigte den lilla, icke så alldeles ovigtiga omständigheten, nemligen det praktiska utiörandet, samt att de planer, som man med så lätt hand uppkastar, skulle stöta på lika stora, ja, långt större hinder från svensk sida än från norsk. Talar man om och för ett närmande mellan de båda folken i rättsoch andra samhällsinstitutioner och författningar, så får man icke glömma bort, att detta väsentligear beror just på oss svenskar, och att åtminstone vi, som hylla reformens sak i Sverge och som veta, huru svårt och mödosamt det är att genomdrifva äfven smärre steg, som gå i demokratisk riktning, icke ha något skäl att önska det norrmännen å sin sida skulle vidtaga sådana kräftgångsreformer, som kunde närma dem till vår författning.