hos dem och inverkar menligt på hela deras utveckling. Arbetet är i typografiskt hänseende utmärkt prydligt och väl ordnadt. Så väl förläggaren som den officin, der det blifvit tryckt, hafv: 1 detta fall mycken heder af detsamma. — Af Siewart Petersens Norges IHistorie. Leseog Lerebog for Almue og Borgerskoler, har nu en ny upplaga utkommit i Kristiania. Den första. som bestod af 6000 exemplar, är redan utsåld. Boken berömmes af de norska tidningarne såsom sär deles väl lämpad för sitt ändamål. M— Fragment af Sazo. Konferensrådet Werlauff har nyligen bland afl. bibliotekarien Lassens papper hittat ett helt blad af samma codex af Saxo hvaraf ett par fragmenter för fem år sedan anträf fades i hemliga arkivet. Det innehåller ett stycke af Saxos sjette bok och är betydligt större än det i arkivet hittade, som utgjorde nionde bokens början — Grefvens af Chambord politiska brefvexling har utkommit hos Deeq 1 Brässel. Boken innehåller bref från åren 1841—59. — Af författaren till den berömda romaner sAdam Bede har man att vänta en ny berättelse. The mill on the floss.. Den genialiske Charle Kingsley, Hypatias författare, ämnar utgifva ett banc pMiscellanies. — I Förenta Staterna utkomma icke min: dre än 2500 tidskrifter, nästan alla af politiskt innehåll. Deribland äro några, som hafva en förvånande stark afsättning. Så skall t. ex. en tiondedeliegan derätten till en amerikansk tidning nyligen blifvit såld för 33,000 dollars. Men eget nog äro de all: lokalblad, som ej ha någon spridning utom en vis: stads gränser. De underhålla på gemensam bekost nad på höjden af Cap Race ett ångfartyg, som der inväntar de nyaste underrättelserna från Europa och hastigt befordrar dem till närmaste telegrafbytå pi New-Foudland, hvarifrån!de meddelas de särskilda tid ningsredaktionerna. Det är isynnerhet annonsväsendet som i Amerika står i yppigaste blomning, al det lätt begripliga skälet att det mer än något an nat lemnar fritt spelrum åt Humbug. CET STEAPA ET NERRA RIKSDAGEN. UTSKOTTSBETÄNKANDEN. af sammansatta lagoch ekonomiutskottet. N:o 3. Tillstyrker, med anledning af domproster Knös i presteståndet derom väckta metion, att rikets ständer måtte uti skrifvelse till K. M:t anhålls om utfärdandet af en författning, hvarigenom, med upphäfvande af 27 i militieboställsordningenden 23 Januari 1838, stadgas, att om innehafvare af militie-, eivilt eller ecklesiastikt boställe under siv besittningstid fått vidkännas kostnader för nybygg nad af kyrka, andra allmänna hus eller större broar. skall den del af samma kostnader, som efter hemmantalet utgöres, till godtgörande fördelas på 20 år. med en tjugondedel på hvarje, räknadt från och med det år, då samma kostnad utgick eller började utgå så att, om boställe blifver afträdt inom 20 år der efter, afträdaren, som kostnaden förskjutit, skall ega rätt attaf efterträdaren erhålla rsättning för sitt förskott, i mån af de återstående årens antal, med er tjugondedel för hvarje af de bristande tjugo åren; dock att vid skeende afoch tillträdeshusesyn varder från den kostnad afräknadt, hvad afträdare i honom åliggande skyldigheter, i afseende på boställets lagliga byggnad och häfd kan hafva brustit, samt liqvid i dessa delar emellan afoch tillträdare upprättas och uti husesynsinstrumentet intagas — Uti afgifven reservation hafva grefve H. A. Taube och hr Staaff föreslagit, vatt rikets ständer ville hos K. M:t begära utfärdandet af en författning derom, att då boställsafträdare styrker sig för bostället fått vidkännas betydliga extra utgifter och hvilka ej redan, enligt gällande lag, få på 20 år fördelas, synerätten må ega bestämma, huruvida förberörde utgifter äre af beskaffenhet att böra emellan afoeh tillträdaren, i mån af besittningstiden, fördelas, samt att de utgifter, som finnas vara af sådan beskaffenhet, då må på 20 år fördelass. N:o 4. Afstyrker af komminister Svartengren i presteståndet väckt motion om förändrade bestämmelser i afseende på vilkoren för kapellförsamling: skiljande från moderförsamling. N:o 5. Tillstyrker, i anledning af riksdagsfullmäktigen Nils Magnus Petterssons från Kalmar län i bondeståndet väckta motion, det rikets ständer för sin del måtte besluta utfärdandet af en författning, hvarigenom förklaras, att sjunde kapitlet byggningabalken (huru humblegård skal läggas och uppehål125) upphört att vara gällande: Af okonomintskottet. N:o 31. Tillstyrker i anledning utaf riksdagsfullmäktigen Jonas Ånderssons från Östergötlands län i bondeståndet derom väckta motion, att rikets stänter må i skrifvelse hos K. M:t anhålla, det K. M:t dicktes föreskrifva, att då emellan en pastor och hans församling öfverenskommelse blifvit i vederb. ordning träffad om pastoraliernas utgörande, densamma efter pastors död må ega bestånd, intilldess pastoratet af ny prestman tillträdes. Reservation är häremot anmäld af kontraktsprosten Falck. HIN:o 32. Afstyrker af riksdagsfullmäktigen Nils Olsson från Malmöhus län i bondeståndet väckt motion om upphörande af. den till Landskrosa kyrka från vissa landsförsamlingar utgående tiondespanmål. N:o 33. Afstyrker af kyrkoherden Ternström i presteståndet väckt motion om skyldighet, att för upplisande å predikstol aflemna bandling in duplo, när bevis öfver uppläsandet fordras. Reservation är anmäld af kyrkoherden Ternström, EN:o 34. Afstyrker af riksdagsfullmäktigen G. Bolin från Upsala län i bondeståndet väckt motion om utfärdande af ny författning rörande strömmingstionden. N:o 35. Afstyrkor af Johan Johansson från Kalmar län 1 bondeståndet väckt motion om de 8. k. nrestkåpornas på Öland ställande till byarnes disposition. N:o 36, Afstyrker af friherre J. G. von Paykull hos ridderskapet och adelr väckt rmotion, att kongl. stadgan den 31 Januari 1855, angående mått och vigt, måtte till sin verkan ännu någon tid suspenderas, samt om antagande af ett universelt system för mått, mål och vigt. z DAGENS PLENA. Ridderskapet ooh Adeln. Sedan de på annat ställe i bladet omnämnda var len till fullmäktige i banken och riksgäldskontoret, samt direktörer vid lånekontoren i landsorten, jemte dessas suppleanter, blifvit afslutade, remitterades till vederbörande utskott de i sista plenum bordlagda kungliga propositioner och skrifvelser. Derpå biföllos, utan diskussion, ekonomiutskottets betänkande n:r 29, afstyrkande väckta motioner om skolagans förbjudande, samt n:r 30, afstyrkande väckt motion om ändring i sättet för beräkning af stämmoböter. N Ni YR AR ge se, a Ö: avnånnäd ms