ålder, äro på det hela i bättre belägenhet ä? de privatiserande med hänseende till sin framtid. Det torde äfven vara skäl att vidröra en annan jemförelse, som en talare nyss uppdragit: med kontorister. Jag tror, att det verkligen finnes få yngre kontorister, som icke gerna skulle bortbyta sin belägenhet mot en anställning i statens tjenst af lägsta lönegraden, äfven med mindre lön än derme : nu är förenadt. Kontoristen är i den efemera ställning, att, om hans patron dör eller gör konkurs, han befinner sig på bar backe, tilldess någon annan lägenhet kan yppa sig; och att så är förhållandet, kan man sluta derutaf, att, då i tidningarne det annonseras om, exempel vis, en ledig bokförare eller uppsyningsman plats här i hufvudstaden, der det kan påtäknas samma lön, som tillkommer den lägste tjenstemannen, eller 1000 rdr, man kan vara förvissad, att inom 24 timmar ett till par hundrade ansökningar tillströmma från persöner, hvilka anse en dylik befattning såsom en lycka. Denna uppgift skulle, om så påforåras, kunna styrkas med flera bevis. Jag tror således, att man ej alldeles bör förbise dessa omständigheter, utan att derföre påstå. alt tjetstemännen i allmänhet äro för högt löhade. Men jag anser att den moderata lönenedsättning, som herr Björck föreslagit. då dertill är lemnad fri pröfningsrätt till undantag i enskilda fall, jag anser denna redukton utgöra en så billig medelväg och så ingå i de grundåsigter, som ständerna vid det törfutna riksmötet i denna del omfattade, att jag tycker det vara skäl att antaga den. Dåetta, och ingalunda föreställningen, att statens embetsoch tjenstemän hafva för goda dagar, är orsäken, hvarföre jag inom utskottet tillhörde minoriteten.