g att förblifva vid. den rena evangeliska läin, sådan den i Guds ord; det gamla: och ya testamentets heliga skrifter uppenbarad: enom den oförändrade augsburgiska bekänelsen samt Upsala mötes beslut af år 1593 ntagen och förklarad blifvits men Acke förinda sig respektera öfriga i Liber Concordize, ig tagna symboliska böcker. I följd häraf måför :e. en domatec), om det kongl. förslaget blir A ig, oaktadt 1 kåp. 1 S Kyrkolagen derigenom 36 j uppbäfves, antaga att med orden den rena zot vangeliska läran betecknas icke allt hvad il 3r Liber Concordite, blifvit bestämdt, utan blott) e dogmätiska satser, som finnas i gamla och ya testamentets heliga skrifter samt i de tre enom Upsala mötes beslut bejakäde och veerkända apostoliska ,. niceniska och: Athaasiissymbola, såsom ock — — then äldste rette förandrede, Augzburgiske Confession. 7 Månne nu de, som, vare sig denna eller örra riksdagen, yrkat eller yrka, att den, i om offentligen förkunnar lärosatser, som mot I 24 len. rena. evangeliska .lärsn.. stridande. äron.Å ia kallstraftas! med fängelse från och med två lin nånader tillsoch med ett! år, gjort gig rede ör rätta betydelseh af dett yrkande? Tnsät-ÅR, laren får icke med. utdrag ur symboliska lte vöckerna öfverlasta dessa tidningsartiblar, men I il nåste tills nödig upplysning:i ämnet exempelPo vis framställa följande korta transsumter: 1) Athatasii symbölum börjar sålunda: ,Hvilken, som. wil saligh -warda, han skall3l för all ting. baffua then almännelighå Christeligha. Troona, -Then. henne. icke. fullkom ligha och renw håller, han: blifuer utan twifvet förtappat ewinnerligha. 2 Så är nu thetta then almänneligha Christeligha Troon —— —-—d) Derefter följer en mängd bestämmelser om sudomspersonernas inbördes förbållanden, de: ras jemnlikhet, sjelfständighet, och; enhet. hvilka bestämmelser ej: blott: för -..den .naturtiga menniskati måste synas strida emot de allmänna tankelagarne (t.ex: den,att Fadren. som födt Sonen, och att deh Heliga Anda. uthgångandes, af Fadren och Sonen, ärö nedh hwar annan: lijka evigha), utan ock afvika från ordalagen i nya testamentet, och således till en del: kunna vara föremål: för olika tankar äfven hos troende. ; i Uti-samma symbolum förekommer. vidare: Then, som nu wil: warda salighy ban:moste iItså hållat om Tree Personer j Gudomen. Derpå följa åtskilliga bestämmelser rörande förhållandena mellån Fadren och Sonen samt mellan Jesu gudomisoch mandom; och sedan slutar detta :ssymbolum med: detna stränga lom: Thetta är then -almänneligha Christeligha Troon; ther henne icke fast och stadigt). tror, han kan icke warda saligh. ; Om nu deremöt någon: skulle :?offentligen örkunna? den lärosats?; att man börde hålla söndagen såsom sabbat på grundaf Guds ord. ller lijka som thet wore Gudz befalning?. och alltså söndagens, helighållande komme att besvära? samvetet; så kunde ett sådant påstånde åtalas såsom mot den rena evangeliska läran stridande?, sant, om det kungliga för slaget blefve lag, ådraga den enfaldige förkunnaren ett års fängelse. 4:0) I samma art. läres ock, att man de ?tu Regementen, thet Andeligha och thet Werldzligha icke sammanmlängia? skall. Ty-thet indeliga Regementet haffver sina synnerligha befalning til at predika Euangelium och uthskiffta Sacramenten; Thet.skal:icke inträdha utbi itt annat kall.? Skulle nu någon -offentligen förkunna?; att biskopar och prester borde hafvå verldslig makt, t. ex. riksdagsmannarätt;,så är uppenbart, att en. sådansirrlärare,. på. grund ..at hvad bär ofvan anförts-ur Augåburgiska:bekännelsen,börde tillfålas; ehurw: domkapitlet: som, enligt 7:de i kongl. förslaget skulle oga afgöra, huruvida ett dylikt brott Hög åtalas, kanske uti ifrågavarande fall ej funpe snäk tillsåtaletssanställande:vara för handen? 5:0) Iden fordom officielt godkändaredaktionen af Symboläni Apöstolicum) 3:dje ärtikeln, står: Jagh troor på — — — Kötzens apståndelse; (carnis, resurrectionem — Auferstehung. des: Fleisches). Om nu någon, i, öfverensstämmelse med Pauli. klara ord i, dess första bref till Corinhierna, 15 kap. 39—50 v-; skulle vilja påstå, utt-de dödasrkroppar, som äro förruttnade. ckeskola uppstå på den: yttersta dagen, emelan, såsom Pauli ord lyda, kött och blod icke kunna ärfva Guds rike, ej. heller förgängelsen ärfver oförgängeligheten; så skulle ett ådant påstående kunna åtalas, såsom mot dem rena evangeliska. läran stridande.?. (Forts. följer.) b) Af brist. på tid ögh.uttymme ;samt. emedan -vigti gast är attouttrycket sden:rena evangeliska, läranpa förklaras, nödgasinssförbigåeller: åtminstone. uppskjuta förklaringen af.de äfven: vigtiga uttrycken voffentligen förkunnas, annansförledåndes: och sutsprida. -1247-. i e) Man må häppa deröfver, att hvad den svenka 8. k. kyrkans medlemmar skola trö, bestämmes af Konung och ständer, Hos dessa senare möjligen genom eö vöteriog i förstärkt lagutskott och således äfven möjligen genom den förseglade sedelö. Men det är föga mindre märkvärdigt, att dömstolarne genom vittnesförhör sköla utreda, Huruvida en prest i samvetssaker och dylika, embetsgöröniål Handlat rätt; samt att högsta dömstolen i.sista instänsen oäterkalleligen afgör om et tilltaläds trö är den ortodöxa, som enligt Athanasii symbolum ensåm medför evig salighet. d) Byvad insäfdåren anfört ur: symböla eller -Augsburgiska bekännelsen har noga akrifris efter det vbesvurna originab docktor Wieselgren -är 1827 låtit trycka såsom bihang till sit bok:Hvilken är Sveriges Religios?, Iden boken framhålles ock ; skarpt skilnaden mellan den officiella eller statsI religionen före och efter den 6Juni 1809; hvarvid dock, såvidt ins. tu minnes; dr: Wieselgren I icke utvecklat hvad verkan i dogmatiskt afseende then präntade Kyrkeordnivg j Trycket uthgången Anno etc: (15)72, kunde anses hafva. En sådan ut: veckling hade dock varit desto mer nödig som i Upsala mötes beslut är bestämdt, att svenskarne skulle hålla sig widH then Religion, somp genom samma kyrkeordning: är samtyckt och bejaket blefwen. Det oaktadt är samma kyrkeordnin; tala tillgänglig I Halka, föll sc04 08