förut tillhört borgareståndet — ja måhända! varit en prydnad såsom representant från detta stånd? En bonde kan ju flytta till stad och der köpa hus eller blifva borgare samt såJunda blifva valberättigad i borgareståndet; men en borgare skulle icke på samma sätt kunna införlifvas med bondeståndet! Och hur många svårigheter i formelt hänseende sku!le icke möta vid upprättande af vallängderna för allmogens riksdagsmannaval, att känna huruvida en för öfrigt till bondeståndet hörande jordegare tillförene bott i staden och der egt hus eller innehaft annan sådan qvalifikation, som gjort honom i staden valberättigad. Sluthgen, hvilken verklig orättvisa innebär icke det nuvarande stadgandet i 15 8 riksdagsordningen, att den som innehaft en beställning i rikets tjenst ej kan väljas tllriksdagsman. Hvad är då rikets tjenust, om den ej är en tjenst åt samhällets medborgare, och huru skulle man förlora en rättighet för att hafva tjenat dem? Att de som verkligen innehafva statens tjenster äro uteslutna, kan hafva sn grund dels deri, att embetsmannaintresset redan är öfverflödigt representeradt, cj mindre hos ridderskapet och adeln än hos prosteståndet, dels med afseende å det beroende af förmän, som offentlig tjenst medför ock den inflytelse på vilja och beslut, som detta beroende möjligen skulle kunna utöfva; men att en afskedad tjensteman, som är helt och hållet skild från ett sådant beroende och derefter egnat sig åt jordbruket, skall vara stängd från möjligheten att erhålla bondeståndets förtroende, såsom en af dess representanter likaväl vid riksdagen som i kommunen, saknar all rimlig och förnuftig grund. Bondeståndet sjelft aflemnar ju allt flera och flera söner för uppfostran till offentlig tjenst; men om en sådan bondeson efter faderns död ärfver och tillträder sitt hemman, hvarefter Ban går ur tjenst, skulle han likväl efter nuvarande stadgande anses hafva för alltid förverkat sin rätt att välja och väljas till riksdagsman inom det stånd, dit han genom födseln och de närmaste skyldskapsförhållanden hörer! Jag frågar: kan detta ur någon synpunkt försvaras? Fördenskull, och då, på samma gång jag på det högsta beklagar att bondeståndet vid innevarande riksdag begått den orättvisan och till den grad missförstått sitt eget intresse, att ståndet genom sitt veto förhindrat antagandet af det från förra riksdagen hvilande förslaget till ändring i 15 S riksdagsordningen — ett beslut, som, efter hvad jag har mig bekant, icke blott bland medlemmarne af de öfriga stånden, utan äfven af bondeståndets egna -kommittenter i flera landsorter, rönt ett allmänt ogillande — jag tillika hyser den förhoppning, att det ensamt från fördom och de mest ogrundade farhågor härledda motståndet mot den nödiga och nyttiga förändringen skall, i förening med det allmänna tänkesättets makt, kunna vid en blifvande riksdag besegras, föreslår jag att 15 Siriksdagsordningens I mom. må erhålla följande förändrade lydelse: Allmogen i hvart härad välje inom tig efter hemmantalet inför domhafvanden till riksdagsman af bondeståndet en inom häradet boende och besuten hemmansegare, hvilken icke tillhörer annat riksstånd eller någon ordinarie beställning i rikets tjenst innehafver. Hvad see sammanträda.