:agt IOr sin äsigt, ati norra stambanan bör utsta I kas öster om Sigtunafjärden, gifva ett afgjordt företräde åt linien vester om nämnde fjärd. De ytterst vigtiga grunder, som böra inverka på denna banas riktning, nemligen de redan af förra komiten antydda, rent militära fördelarne af liniens riktning vester om segelleden till Upsala, hafva af nuvarande komiten ej ens blifvit vidrörda. Då emellertid dessa äfven torde förtjena behjertas, så vidt de finnas öfverensstämma med. andra skäl för valet af jernbanors riktning, skola vi till slut återkomma till denna sida af saken och hänvisa derföre till det yttrande derom, som särskild! kommer att uttalas. För norra banans ytterligare fortsättning från Sala eller egentligen Brovallen, 2:; mil norr om Sala, äro tvenne alternativer uppgjorda, Det ena öfver Sonbo, Brunbäck. Grytnäs och Garpenberg till Robertsholms station på Gefle-Dala, jernväg, det andra öfver Avesta, Hedemora och. Uppbo, öster om sjön Runn, till Korsnäs. Den förra linien har en längd af 8 mil 22,450 fot, och den sednare af I mil 1080 fot. Kostnaden för den förra. kortare. linien är.........sseesess00 rdr 5,491,133, och för den. sednare längre linien 4,883,730. Således skilnad i. anläggningskostnad till. förmån för Korsnäslinien.rdr. 607,403. Såsom. skäl för komitåns åsigt, att den kortare, men dyrare. linien. bör väljas, anföres först att dessa trakter ligga inom Gefle stads naturliga handelsområde. Detta vore rätt. om, ingen stad iunnes närmare än Gefle. Men inom denna trakt äro icke mindre än fyra städer: Sala, Hedemora, Säter och Falun, belägna, hvilkas. tillvaro torde lika väl behöfva. afses. som Gefles. De förnödenheter, som dessa trakter. förbruka, måste dessutom fås billigare. ifrån. Westerås till Sala än från Gefle till Sala, emedan afståndet är kortare. Hedemora och Säter fylla numera, sina. bebof af specerier, sill och salt etc. från Falun och komma alltid att hemta spanmål från trakten söder om Sala, emedan. detta är kortaste transportlinien. Dessa städer samt kringliggande trakt behöfva således en jernväg från ala åt Hedemora, men hafva ingen nytta af att linien drages åt Robertsholm. Utåt den förordade riktningen finnas deremot inga städer, men flera jernbruk, hvilka visserligen hafva särdeles fördel af Robertsholmslinien. Men då afståndet till Gefle—Dalajernvägen är ungefär lika med afståndet mellan vestra alternativet och Strömsholms kanal, och denna lt. sednare linie just derföre förkastas, kan af samma skäl den östra linien anses. ofördelaktig. Komitn anför den betydliga tillverkningen af tackjern och stångjern utåt Robertsholmslinien, men glömmer alldeles att en ganska betydlig tillverkning af samma slag eger rum utåt Korsnäslinien. Att folkmängden utåt denna sednare?är vida större än utåt den af komiten förordade, är likaledes lemnadt utan afseende. Det synes för öfrigt genom uteblifvandet af alla statistiska uppgifter, hvilkas anskaffande egentligen utgjort föremålet för hr Troilii verksamhet, att han icke deltagit i komitens öfverläggningar om denna linie; ett förhållande, som äfven af honom uppgifves i slutet af betänkandet. Om emellertid dessa uppgifter finnas, hafva de af öfverste Ericson icke blifvit begagnade. Som bekant är, har öfverste Beyer endast haft att göra med det tekniska. Vidare säges, att ?vid norra stambanans anslutande till .Gefle—Dalajernvägen bör dock: hufvudsakligaste afseendet fästas på den från: Norrlan 1 kommande betydliga trafik, som söI ker sig väg. till hufvudstaden och vestra or-1. terna, och som stambanan i möjligaste måtto 1, 1 mA ot mn Nr i då rg mr la he få MR AY — tR ÅR Å jr Hä RE RR RR AS EE bör underlätta. Denna trafik. går öfver Falu eller Gefle. Just detta är ett skäl för vestra linien; ty den trafik, som går öfver Falun till ?yestra orterna? får ju kortare. väg genom Korsnäslinien än genom Robertsholmslinien, som förlänger och således fördyrar trafiken med en omväg af flera mil. Landtrafiken öf1 ver Gefle på Stockholm tar naturligtvis aldrig omvägen åt Robertsholm och Sala, om likaledes blir flera mil längre. . Detta om de ekonomiska grunderna för komitens åsigt. Vi skola nu öfvergå till de fördelar, som bero af tekniska orsaker. Då lutningsoch krökningsförhållandena -på båda interna äro i det närmaste -lika, enligt betänkandet, men östra alternativet är kortare, med större auläggningskostnad, måste fördelen för det ena eller andra alternativet bero af den omständigbeten, huruvida årliga driftoch underhållskostnaden på den längre Hnien öfvereller understiger räntan på den högre anläggnings-kostnaden för der kortare linien. Komiten har sid. 88 uppgifvit driftoch): underhållskostnad för 174 miljernväg till omkring 30,000 rdr, hvilket för 145600 fot gör omkring 10,000 rdr årligen högre utgift för vestra än för östra alternativet. Det seånare kostar deremot 607,400 rdr mer i anläggnings(: kostnad, hvarå räntan efter 4 procent utgör 24,296 rdr årligen. Skillnaden, 14,000 rdr, : blir således årliga vinsten, om norra stambanan drages åt Korsnäs; i stället för åt Roberte! holm. Härtill kommer den större trafik, som genom den längre liniens sträckning igenom en vida folkrikare trakt kan påräknas. i För att ytterligare framhålla Robertsholmsliniens företräde, frångår komiten sina så ofta omtalade grundsatser och föreslår att de utlagda lutningarne af 1:1(0 måtte förändras till 1:60, hvarigenom en i läggningskostnad skulle vinnas af 1,211,500 rdr och väglängden förkortas med 1, mil. Komiten förtiger deremot alldeles hvilken besparing som genom enahanda utväg skulle vinnas utåt Korsnäslinien. Hela detta förfatande, jemfördt med det å östra stambanan, vittnar för öfrigt om en hög grad af inkonpseqvens. Komiten låter omgöra förslaget öfver Noriköping—Katrineholmslinien, som går genom en vida sämre trakt än Robertsholmslinien, och med nära två millioners förböjd kostnad för 477, mil eller 400,000 pr mil och 2000 fots i j ; j ij