venhet, sålunda angripit det dyrbaraste I egen,j oläkligt sårat er uti nation alkänslans innersta helgedom, då skolen I nog bli spaka såsom lamm, då skola vänskapen och förtroendet blomstra upp uti edert hjerta, och I skolen då tvifvelsutan ovilkorligt närma eder till oss i politiskt och alla andra hänseenden, utan att vi behöfva på ringaste sätt aflägsna oss från sammalmodigheterna och absurditeterna i vårt statslif, för att lätta och möjliggöra ett sådant närmande. z Endast på detta sätt synes det oss att man följdriktigt och populärt kan öfversätta dep tankegång, som gör sig gällande hos der ,, hvilka i denna sak rusa blindt fram och .erna skulle vilja, om detläte sig göra, ryck a vår representation med sig in på äfventyrli ,heternas bana. Och om man icke till föl jd af sar kens natur och erfarenheten kunde antaga såsom visst, att besinningen skall gö ra sig gällande och att. dessa personer ick e kunna nå den åsyftade herostratriska berömr ,elsen. om man kunde förutsätta, att detifrågava .ande spörjsmå:let ijafseende på den norska gru adlagen förvandlades ifrån en fråga, som sk all utredas, till ett verkligt faktiskt försök till ingrepp, hvar vill man då finna en annan Y jsning af saken än unionens upplösning? Ar detta det mål, dit man syftar, och som Man anser gagneligt för våt inre frihet, för vår yttre trygghet och säkerhet? Eller tror waan sig kunna emot en mation, som i detta fa ll är fullkomligt ense — regering, representaticin och hela folket — och för hvilken frågan bli.r en lifsfråga, emedan det äller att i denna sak försvara eganderätten till nationens dyrbaraste klenod, grundlagen. tror. man sig, emot densamma, kunna och böra med makt eller på något annat sätt göra gällande ett yrkande, som endast uppbäres af några juridiska -hårklyfverier, som icke vädjar till någon enda ädlare svensk känsla, för hvilket intet enda svenskt hjerta kan klappa med värma och hänförelse, ett yrkande, som i : sin, .grund och realitet är och måste vara: alldeles. likgiltigt för svenska folket, såsom äfven bondeståndets uttalande derom tillräckligt vittnar? Eller tänker man på en: lösning medest främmande makters inblandning? Den sista villan blefve då värre än den första. Det vissa är, att ett vädjande till Europas allmänna. omdöme i denna sak, som rörer endast de båda förenade rikena och ingen annany skulle: utfalla till fördel för den norska grundlagliga frihetens okränkbarhet; ty Norges grundlag eger det upplysta Europas sympatier, och Sverge skulle, genom att inför den. allmänna opinion, som ser sakerna i stort och icke frågar. :efter underliga distinktioner och sofisterier; spela en roll å la Österrike, förspilla en god del af de gamla sympatier det haft att påräkna såsom en kämpe för frihet och rätt. ; k———