Cat TIAT III UTILIETL all VISE RUUSHIBME OLE sve att de vid.sitt nästa framträdande må ega åtminstone någon karakter. — Öresundsposten uppträder emot de i en till. Aftonbladet insänd, artikel af signaturen M förfäktade åsigter angående jernvägsarbetenas fortsättning utan upptagande af yt terhgare lån. I afseende på detta ämne såmt rörande möjligheten af en upplåning inom landet, yttrar sig tidningen sålunda: För vår del anse vi att för närvarande och ännu några tiotal af år ett inhemskt fohdsystem verkligen hörer till de fromma önskningarnes: verld, hvilket ock snart skall visa sig; men-hr Gripenstedt har. här ställt sig på de godtrognas sida (utan att vi derföre vilja påstå att han sjelf tror på befintligheten af svenska kapitaler, som komma att användas för ett inhemskt fondsystem), och hån har deri handlat klokt: det är försöket mera än teorieri, som här skall afgöra saken. Det var ock: märkligt att höra uti borgareståndet, der man dock bäst begriper affärer och finanser. buruledes de kunnigaste och dugligaste affärsmän, och ibland dem äfven sådana, som tillhöra de strängaste statshushållarne, enhälligt uttalade sin fruktan. för att ett inhemskt lån skullesför närvarande skada och försvaga landets rörelse och ofördelaktigt inverka på dess ekonomi, om nemligen penningar droges ur de vanliga rörelsegrenarne in i statspappersrörelsen... Denna: åsigt hos borgarne torde de öfriga stånden väl lägga på Hhjertat och noga besinna, att, huru mycket man än önskar att fortbygga jernbänorna; det skulle blifva ruinerande för fosterlandet, om man äflades att göra det utan utländskt lån, ty jernvägsarbetena och. de utländska materialierna skulle då suga till sig landets måst, och riket i många år blifva ödelagdt. LyckSAR förbjuder... saken sig sjelf; ty hvarje fiksdagsman måtte så mycket känna åtminstone den trakt han representerar, att han vet det den ej eger kapitaler att nedlägga i stätspapper mot 5 å 6 procent, och att landet derföre, om detvill. fullända de påbörjade Pr RS måste skaffa sig utländskt lån, — — — : E5l en punkt,, säger slutligen Öresundsposten, hafva vi dock nöjet att kunna instämma med hr M. och det är deruti, att ståtsmakterna bordt och böra före afgörandet at statsbanornas sträckning låta höra invånarne på alternativt föreslagna linier, och dymedelst få utredt hvilka trakter som vilja kostnadsfritt afstå jord åt banorna. Det är klart, att i fall denna metod begagnats och framdeles komme att begagnas, skulle en ej ringa besparing i anläggningskostaaden uppstå. I — Enligt från Gotlands länsstyrelse till kongl. förvaltningen af sjöärendena insänd embetsrapport hafva under sistlidet år 8 fartyg strandat å länets kuster, hvaraf 2 svenska och 6 utländska. — Af Tidskrift. för lardtmarnaoch kommunalekonomien, utgifven af J. Arrhenius, har 1:a häftet för 1860 utkommit. Det innehåller: Om agrikulturkemiska försöksstationer och inrättandet af sådana i vårt land, af C:E. Bergstrand; Undersökning af Stettiner-rapskakor, som innevarandefår hållas till salu i Stockholm, af C. E. Bergstrand; Om rättigheten att använda täckdiken å boställsjord samt å andra kronans och allmänna inrättningars egendomar, af J. Arrhenius; Om hushållningssällskapen och deraf åtgärder till landthushållningens utveckling och för: kofran, af J. Arrhenius; Om nödvändigheten och fördelarne af den odlade jordens fullständiga afdikning; samt om sätten att uppmuntra härtill, af J; Arrhenius; Rotfruktsodlingen vid. Flishult 1859, samt försök med bigödning för sädesproduktion, af J. M. Svensson! Om odliogen af Calla ÄAthiopica, af F. W. Hallberg; Om uppdrsgning af melonoch gurkplantor, af N.J. Eriesson; Om användning till gödningsmedel af igasvatten och gaskalk från lysgasfabrikerna ; Upsala län: enskilda stam-holländeri på Ekolsund; Länens mårke gångspriser år 1859; Om invändig rappning och:tätning af väggar i trähus; Om odling af tidiga ärter af N. J. Ericsson; LandtvruksArkitektur, af P. G: ; Sundius och J. Th. Bergelin; Tidskrift för Byggnads: konst och Ingeniörsvetenskap, af G. Nerman och A W. Edelsvärd ; Tidskrift för. Svenska Landtbruket, 2! J. Th. Bergelin; Tidning för landthushållning, at Carl Rudolf Wulff. — Från Westervik skrifves den 4 Februari: Kalmar Läns Norra IHushållningssällskaps samman träde den 23 Januari var talrikt besökt äfven af mera aflägset boende landtboer, hvilka tillhöra detsamma Mötet hölls å rådhussalen. Vid valet till ledaniöte: i förvaltningsutskottet i de genom lottning afgåen des ställe återvaldes brukspatron G. de Marc, och kaptenen C. P. Möeirlidg invaldes i stället för löjtn. O. Tiljenstolpe, som afsagt sig förtroendet. I fråga om antagandet af en djurläkare inom. distriktet tillkännagafs att 13 socknar åtagit sig den åfgift af 30 rdr pr år, att utgå i 5 år, som utskot tet föreslagit, och beslöts att af sällskapets kassa till skjuta fyllnaden i djurläkarens årliga aflöning, 750 rdr rmt, hvarjemte artecknades enskilda årsackorder, uppgående till cirka 450 rdr såsom tillökning i löneförmånen, dock endast för ett är. Dernäst beslöts, på utskottets förslag, inrättandet af en mejeriskola inom distriktet, och: anslogs åt en lärare eller lärarinna från Holstein 600 rår årlig lön. Vid denna skola erhålla årligen 3:ne elever fri undervisning, och på förvaltningsutskottet skulle bero hvarest skolan skall förläggas, i hvilket afseende ut skottet emottager ansökningar. Till lifhplig persons undervisning i fiskodling under den bekante fiskodlaren friherre Cederström anslogs 150 rdr. Brukspatron Nygren hade hos konungens befallningshafvande anmält samt fästat uppmärksamhet dervid, att i flera af länsdelens åar finnes icke obetydlig tillgång på perlor. Med anledning af denna skrifvelse, som till sällskapet remitterats, anmodade detsamma hr Nygren att, jemte sekreteraren, taga förhållandet i närmare skärskådande, hvarefter sällskapet framdeles kommer att vidare yttra sig i denna sak. Landtbruksmötet nästa sommar blifver å Winäs säteri i Norra Tjust inom sista kälften af Juni månad. Den med sammanträdet förenade exposition var vida öfver all förväntan lyckad, så väl i afseende på mängden af de utställda artiklarne som deras godhet och, i de flesta fall, utmärkta beskaffenhet. En Från Distings marknad skrifves i UpsalaPosten den 4: Distings marknad, som i går tog sin början, visade då, tvärtemot den förmodan man allmänt hyst; föga utseende af någon lifligare varutillförsel och rörelse. Antalet marknadsbesökande, särdeles allmoge, var ännu ringäre än i fjol och jemförligt med det vid 1857 års Disting. Detta förhållande, som väckt verklig öfverraskning, eger utan tvifvel sinanledbing i det yrväder, som i förgår gjorde vägarne: svåra att fördas, hvarföre man har skäl att förmoda, det mark