Rerskapet och Adeln. Först upplä: och godkändes åtskilliga expediionsutskottets:slag till rikets ständers skrifvelser. Jerefter föret till behandling statsutskottets utåtande n:r 45gående beräkningen af statsverkets nsomster, hvä först bilagorna föredrogos. Litt. A., afxande väckt motion om upphörande f landttogsgär, bifölls utan diskussion. Litt. B., tilckande väckt motion om upphöranle af tackjernaden och hammarskatten, väckte en ängre och gar liflig diskussion, uti hvilken delogo hrr BR. Kgomery-Cederhjelm, N. von Koch, rib. Bra hrr F. Åkerman, O. I. Fåhrgus, D. G. Bildt, frCarl Raab, grefve af Ugglas, statsådet Gripenstefrih. Åkerhjelm, frih. H. Hamilton, rih. Schultzenh, frih: W. F. Tersmeden, grefve Å arte hr ntzenschiöld och grefve Anckarvärd. . De flesta detalare voro ense om att skatten bör gå bort, oGskussionen vände sig egentligen om statsutskottbefogenhet att vid sitt tillstyrkanle af förslaget;a det vilkor, att utförseltullen å tackjern måtte sättas till häliten af dess nuvarande belopp. som egentligen uppträdde emot detta utskottetsörande, voro af den åsigten att detta gått helt hållet utom sin befogenhet, emedan detta är eiga som tillhör bevillningsutskottet. Mot dettautskottet uppställda vilkors grundlagsenlighet updde hrr F. Åkerman, O. I. Fåhrus. grefve afrlas, statsrådet Gripenstedt m. fl. Hr Åkerman fög en förändrad redaktion af utskottets utlåtan andra punkten, så att denna, i stället för Ort tackjernsblåsande bergslagen skulle få orden: privilierade bergslagen. Uti bifall till denna färade redaktion instämde hrr D. G. Bildt, Montfry, v. Koch, frih. W. F. Tersmeden. Statsrådetpenstedt ansåg att utskottet bort vänta med denrågas afgörande, tills frågan om exporttullen blikfgjord, och deruti instämde frih. H. Hamilton. Till utskottetirsvar uppträdde hr D. G. Bildt och friherre Akim, och emot utskottets förslag om skattens btande grefve E. Sparre och hr Printzensköld, dere emedan han ansåg det vara en orättvisa enjordbruket, som måst behålla landtogsgärden, den sednare isynnerhet derföre, att skattens btrande skulle blifva en allt för stor förlust för verket. k Grefve Anekan upptog till besvarande de sednare talarnes yden och tyckte, att med den vana, som man r de sednare åren fått att handskas med milliohorde man icke vara rädd för den lilla förlusta för staten uppkommer genom borttagande af tättvisa. Hvad jordbruket beträffar, hoppadetren, att de skatter, som betunga denna näriockså i sinom tid skola lättas; utan att derför ; fortfarande utgående måtte anses som något för jernhandteringens fortfarande betungandned. Sedan alla de, talat för bifall, förenat sig om den af hr Åkernreslagna redaktionsförändring, framställdes profion om bifall till utskottets hetänkande med d4 uppställda vilkor. Då denna med öfvervägand . besvarades, begärdes af hr Printzensköld vot hvilken utföll så, att utskottets förslag i denunkt blef med 114 ja mot 62 nej af ståndet bi och beslöts, att medstånden skulle inbjudas aena sig om den föreslagna redaktionsändringer Litt. C., tillstle väckt motion om mantalspenningarnes besande till jemna belopp efter nya systemet, biftan diskussion. Sjelfva betänkeblef derpå punktvis föredrage: och af ståndet bi Af friherre Wersmeden framställdes för: om gemensammrerläggningar rörande stat FARS Re IR anskaffande af medel t ortsättande af js jernvägsbyggnader. Detta förslag blef på by, fordragdt Sf kommer avt vid nästa plenuri föredragas. Plenum fortsät! g i afton. steståndet. fEStåndet har Påiddagen hufvudsakligen diskuterat frågan om inde åf två årgångar nya pre dikotexter, med modifikatiorer i komiterades