RENSA UJ VETlUggnig ANgACNAC JETRUUYSLANEfrågan. Enahanda motion väcktes iuom ridderskapet och adeln af frih. W. F. Tersmeden, men blef der bordlagd. Statsutskottet, af hvars utlåtande i jernvägslånefrågan vi i dag meddela början, föreslår rikets ständer att bestämma till 20 millioner rdr.rmt den summa, hvilken bör upptagas såsom amorteringslån i utländsk myntsort. Detta är, såsom man torde påminna sig, samma summa, som den kongl. propositionen i sådant hänseende föreslog. Om således, enligt hvad vi antagit och enligt hvad som synes sannolikt, ständerna komme att anslå 25 millioner ätt under åren 1860—63 användas för jernvägsbyggnaderna, behöfdes följaktligen, utöfver den till upplåning i utländsk myntsort föreslagna summan, ytterligare 5 millioner rdr: rmt, som måste på annat sätt anskaffas. .. Enligt det kongl. förslaget skulle dessa 5 millioner åstadkommas genom en inhemsk upplåning mot å långifvarens sila ouppsäsbara obligationer, af hvilka två olika slag skulle utgifvas, men båda ämnade att amorteras genom obligationsuppköp. . Det är tydligen enahanda förslag, i mer eller mindre modifierad form; som statsutskottets majoritet haft i perspektiv, då densamma, i likhet med det kongl. förslaget, velat be.gränsa det lån, som skall tagas i utländsk myntsort, till flera millioner under den summa, som efter all sannolikhet blir anslagen. Man bör derföre söka göra klart för sig, om den af Kongl. Maj:t föreslagha utväg att anskaffa de 5 millionerna är, under förhandenvarande förhållanden, lämplig och väbetänkt. Då emellertid för det närvarande fråga endast är om lämpligheten i allmänhet af er sådan inhemsk upplåning, icke om sättet för densammas verkställande, behöfva vi icke nu ingå i pröfning af detaljerna af det kongl. förslaget, såsom t. ex. lämpligheten af två olika slag af obligationer, utgifna till olika kurs och med olika räntefot o. s. v. Derom blir tilifälle tala, för den händelse att upptagandet af ett lån i inhemskt mynt verkligen ifrågakommier. : Zn detaljfråga kunna vi li väl icke helt och hållet förbigå: frågan nemligen om.-bankens deltagande i de ifrågasatta lånen. Enligt det kongl. förslaget skulle riksbanken med sina vinstmedel participera i både det utländska och det inhemska lånet, i det förra med 4, i det sednsre med 2 millioner. Utan att nu vidare inlåta oss på den mycket omordade frågan om bankens konsöliderande — st ämne, beträffande hvilket föreställninsaras äro mycket sväfvande äfven hos många oland dem, som skola derom lagstifia — taga si för afgjordt att banken konimer att för sagde ändamål nedlägga ett belopp af sins vinstmedel i svenska stat-obligationer. Mer vi tro det vara på ett så öfvertygande sätt ådagalagdt af alla, som ega några insigter i detta ämne, att om banken genom denna åt: gärd verkligen skall blifva konsoliderad, då. v. s: dess vexlingsförmåga under alla omständigheter blifva ännu mer betryggad än man för närvarande på vissa håll anser den vara så måste: de statspapper, som banken tillegnar sig, vara sådana, sem ega kurs på den utländska pen-ingemarknaden och följaktligen kunna, i händelse af behof, genast med lätthet och utan allt uppseende. förvandlas till klingande valuta. Men som detta ingalunda kan blifva förhållandet med de . obligation r. som, ämnade endast för den svenska penningemarknaden, utfärdades å svenskt mynt, med ränteliqvider endast i Sverge, och för öfrig! till ett jemförelsevis så ringa belopp, att de antagligen icke kunde bana sig väg till utlandet i sådan mängd, att de på någon utländsk börs blefve noterade, så skulle uppköpandet för bankens räkning af sådana obligationer vara en, med afseende på bankens konsoliderandey helt: och hållet förfelad åtgärd. Den utgjorde visserligen en förstärkning af bankens grundfond eller behållna förmögenhet, :men em förstärkning, bestående af nästan lika svårrealisabla valutor, som de, i hvilka bankens nu: egande -grundfond är nedlagd. Väl skulle dekuhna1 utlandet hypotiseras för ett, lån, men detta: kunna äfven flera af bankens öfriga. valutor, och banken skulle genom dessa papper icke; befrias från -nödvändigheten; att vid ett tillfälligt behof uppträda såsom lånesökande, hvilxet just är hvad som, enligt vår uppfattning, åsyftas med bankens konsoliderande, och hvilket också skulle kunna vinnas derigenom, att en del af bankens grundfond bestode af. valutor, som kunde med lätthet afyttras i utlandet. Häraf följer, att vi anse något bankens deltagande i ett inhemskt lån icke iböra ifrågakomma; att således den summa, som komme i fråga att inom landet upplåna, måste påräknas från andra håll, och att man, vid beräkningen: af den inhemska upplåningens inflytande på.den inhemska penningeställningen :; och kapitalernas : placering iaom landet, måste taga i betraktande ett belopp, icke af 3 millioner, utan af 5 millioner. Frågan: är således den: Kunna 53 millioner inom landet påräknas, och kunna de utan olägenhet för Penningeställningen och de af densamma Leroende näringarne undvaras ? Innan vi framlägga vår åsigt härutinnan, måste vi yttra ett par ord med afseende på det samtidiga. upptagandet af ett utländskt och. sett inhemskt lån. Flera insigtsfulla medlemmar af representationen ha motsatt sig en sådan såtgärd, och vi tro. äfven för vår del, att vigtiga olägenheter dermed äro förbundna. Ihågkommer man, t. ex., den höga räntefot, som här i landet är rådande, så faller det af sig sjelft, att räntan på det lån, som skulle inom landet, upptagas, måste sättas nåTv CK Ore Få