af ordet. Men han hade med sådan omsorg lagt det på minnet, att han stafvade det fullkomligen riktigt. Barsad, upprepade fru Defarge. Godt. Hans dopnamn? : aJohn. PoJohn Barsad, upprepade hon, sedan hon först en gång mumlat namnet sakta för sig sjelf, Godt. Vet man hur han ser ut? Ålder: fyratio år, vid pass; längd: tio qvarter nio tum; svart hår; brunhylt; och fult ansigte; mörka ögon; ansigtet magert, långlagdt och blekt; näsan krokig, sitter litet på sned till venster, hvilket ger honom ett styggt utseende. Minsann, det var ett riktigt porträtt! sade fru Defarge skrattande. Han skall bli inregistrerad i morgon. De inträdde 1 krogsalen, som redan hade blifvit stängd (iy klockan var tolf på natten) och. hvarest nu fru Defarge genast intog sin vanliga plats vid disken, räknade slantarna, som hade influtit under hennes frånvaro, inventerade vinförrådet, genomgick anteckningarna i kladden, införde sjelf några poster, klämde efter kyparen på allt möjligt vis, och slutligen lät honom gå till sängs. Sedan uttömde hon slantskålens innebåll för andra gången, och började knyta in småmyntet i en duk, så att denne bildade en kedja af skilda knou ar, i hvilka myntet förvarades öfver natten. Under allt detta gick Defarge, med pian:i munnen, at och an på golfvet, belåtet Potidiande sin hustru, men aldrig inblandande sig i hennes förrättningar. På samma vis, ändtligen, var det ock som han, med afseende på alla sina hushållsangelägenheter, vandrade af och an, dag ut och dag in, hela sin lefnad igenom. : Natten var qvalmig, och iden täppta krogsalen, med. en sådan väldig stank i sitt gran.