RIKSDAGEN. UTSKOTTSBETÄNKANDEN. Af sammansatta lagoch ekonomiutskottet. N:r 2. Tillstyrker, i anledning af biskop Björck i presteståndet samt af riksdagsfullmäktige Nils Svensson från Christianstads och Nils Olsson från Malmöhus län i bondeståndet väckta motioner, att den he liga nattvarden må kunna omedelbart efter skriftermålet före den allmänna gudstjensten, utdelas, att rikets ständer måtte för sin del besluta utfärdandet af en författning, hvarigenom stadgas, att när i nåson församling pastor med församlingsboerna öfverenskommer, att å någon viss söndag, med afseende å särskilda omständigheter, den heliga nattvarden må omedelbart efter skriftermålet och före den allmänna högmessogudstjensten utdelas, ege vederbörande domkapitel, uppå derom gjord hemstsllan, att, utan hinder af kyrkolagens föreskrift, efter pröfning af de uppgifna skälen, till en sådan förändring i den gällande ordningen för gudstjensten meddela tillstånd. DAGENS PLENA. Ridderskapet och Adeln. Sedan åtskilliga expeditionsutskottets förslag till skrifvelser blifvit upplästa och godkända, skreds till val af elektorer för utväljande af rikets ständers justitieombudsman och dess suppleant, hvars resultat på annat ställe i bladet återfinnes. Derefter företogs till behandling bankoutskottets utlåtande n:o 10, afstyrkande af frih. Schultzenheim väckt motion om prägling af guldmynt å 10 och 20 riksdalers valör, under benämningen enkla och dubblå Caroliner. Motionären begärde återremiss. hvilket bestreds af hr von Ehrenheim, som röstade för bifall till utlåtandet. Sedan propositionen besvarats med blandade ja och aej, begärdes af motionären votering, hvilken utföll så, att utlåtandet blef med 56 ja mot 22 nej af ståndet bifallet. Bankoutskottets. memorial n:o 11, afstyrkande indragning af sedlar å 1 rdr rmt, samt utlemnande i rörelsen af sedlar å 3 rdr rt, jemte skyldighet för banken att alltid hålla specier tillhanda till vexling, blef punktvis föredraget. Vid första punkten, afstyrkande indragning af sedlar å 1 rdr rmt, begärdes först ordet af hr Wolffelt, som yrkade uppläsning af friherre A. W. Stjernstedts reservation, med hvilken han förenade sig uti att begära afslag på utskottets förslag. Grefve Liljensraniz röstade också för afslag och ansåg att detta indragande af de minsta sedelvalörerna skulle blifva det första steget till en förnuftig bankstyrelse. Utskottets fruktan att alla dessa sedlar på en gång skulle-inströmma till bankluckan, i fall indragning eslötes, vederlades af talaren med det faktum, att fastän de gamla småsedlarne slutade att utgifvas den 1 Januari 1850, så funnos af dem den 1 sistl. Juli ännu utelöpande omkring 800,000 riksdaler, eler nära en tredjedel af det belopp, som den 1 Jan. 1850 fanns ute i rörelsen. Talaren önskade, att ståndet måtte instämma i det beslut, som riksarkivarien Nordström i sin reservation föreslagit. Hr F. Åkerman instämde med den förre talaren och önskade afslag på utskottets förslag, såsom varande en god början till att slutligen få metalliskt mynt att röra sig med. Ett sådant mynt verkar mera på sparsamheten än mången tror, ty då man sastar ut Papperssedeln, så vänder man några gåner på guldeller silfverstycket, innan man ger ut et. Det är sannt, att man med detta steg inte vinner så mycket, men skulle man tänka så, blefve intet steg till något bättre i något afseende uttaget. Frib. Schwerin instämde också med de öfriga och insåg, att om man ovilkorligen vill behålla papperscepresentativerna för små belopp, så kunde man ju också skaffa sig Pappersrepresentanter för tvåstyfrar. Hr G. Cederschötd instämde också med de förra, men ville gå ännu längre, i det han önskade, att ndast sedlar å 10 rdr må hädanefter i rörelsen utsläppas. tir Ehrenhoff förordade utskottets förslag, och ansåg Il-riksdalerssedlarnes indragande vara en stor lycka för den allmänna rörelsen, samt ansåg en så :an förändring, som den här föreslagna, endast tjena ill att ännu mer samla silfret på sådana händer, iwvilka skulle finna räkning vid att utskeppa detsamma, Utsavttets förslag förordades vidare af hrv. Ehreneim, hvilken i ett längre anförande närmare utveckide utskottets motiver till afstyrkandet samt undersastade reservanternas motiver en genomgående sranskning. Hr v. fock instämde med reservanterna i fråga mm huruvida sedlarne skola indragas; endast i fråga mm när detta skall ske, ville talaren att ett mininum af den metalliska kassan skulle utsättas ifvenson: den tid, då indragningen borde ske. Önskade i detta fall