Ra RT t T TR PE TE SA ne, som kan alstras endast af en sann och innerlig känsla? Mer eller mindre kommer det att smaka al kyla och is, och hvarföre, om icke just derföre, at egoismen, som alstrat äktenskapet, också, om ej un dantagsvis känslan mellankommer, fortfarande måstc t mer eller mindre mån derinom verka. Hvad bli väl följden af detta förhållande. Jag befarar, mina herrar, sannerligen, att der egoism sålunda råder inom äktenskapet, skall den också oförmärkt öfvergå på Sarnen, till föga båtnad för familjen och samhället. Utskottet har vidare sagt, att tiden ännu icke är !nne att taga detta steg. Mina herrar, det finnes ett argument, som i de vigtigare samhällsreformernas historia spelar en stor roll, och detta argument är tidem. Förändringen, säger man, är riktig till sina grunder, satsen, derpå den hvilar, är teoretiskt sann, men tiden är icke inne. När har från den sidan, der, med detta argument, reformer vilja hindras, man någonsin hört erkännas att tiden varit inne? Har väl någonsin en vigtigare reform tillkommit under et! sådant medgifvande? Så vidt jag vet, aldrig. De sednare riksdagarnes historia, om hvilken jag haft tillfälle taga kännedom, jäfvar icke mitt svar. Då, till exempel, slutligen, eft:r mången hård kamp mot fördomarne, den olika arfsrätten fick försvinna och lemna, rum för rättvisare stadganden, medgafs väl sådant? medgafs qvinnans rätt att vara myndig? flera andra exempel att förtiga. Nu är emellertid icke fråga om införande af en ny institution, utan blott om borttagande af en sådan, som utgjort en undantagslag, ett onaturligt band på en naturlig rättighet, en nemligen att fritt råda öfver sitt hjerta och sin band. Skulle vi vänta på ett enstämmigt erkännanÅ de att tiden till detta bands upplösande är inne, då Å skulle vi få ännu i många och långa år härpå vänta. Men dertill vill jag icke medverka, ty många blefve då de qvinnor, som skulle få med lidandeumgälla ett sådant åratals väntan. Herr Rydin sade sig högt värdera de vackra ord Joch tankar, som blifvit uttalade för upphäfvandet af giftomannarätten. Men alla talare, som yttrat sig, ade endast ansett giftomannarätten som ett förtryck mot qvinnan då den deremot borde betraktas ur alldeles motsatt synpunkt, eller som ett skydd för henne. En hvar, som läst brottmålsförhandlingarne från länder, der giftomannarätten ej finnes, kan vitsorda, hvilka massor af brott som begås, emedan denna rätt saknas. Ingen finnes, förmenade talaren, i dessa länder, till hvilken en stackars rädd och oerfaren flicka kan vända sig för att anropa om hjelp och bistånd mot en skamlös, pockande friare, som emligen hotar att mörda henne, om hon ej bifaller att blifva hans hustru. I England var, som bekant är, allmänt brukligt att enlevera sin brud, fara i flygande fart med henne till Gretna Green och der 05 smeden genast blifva vigd, men vid det vigda Parets återkomst, har man erhållit bekräftelse derPå, att vid nära hälften af dylika giftermål har bruden blifvit hotad och tvungen, att företaga reSan till smeden, och till giftermålet. Detta slags giftermål äro nu för få år sedan upphäfda i England och der måste numera, liksom i Sverge, trenne veckors lysning iöregå, innan vigseln får fullbordas. Derefter ske nu dylika tvångssyftemål genom resa till Frankrike, der också vigsel genast förrättas. I Sverge kunna dylika qvinnorof ej ega rum, och hos 0838, der giftomannarätten finnes, kunna ej dylika sniglar och huggormar innästla sig inom de rikare familjerna, som utomlands, der denna rätt saknas, är Så vanligt och så allmänt befaras. Allmänt bekant är också, huru ofta dueller inträffa emellan rivaler. Men man kan väl ej tänka sig en större skymf, ett UJupare förakt för qvinnan, än en dylik duell, der venne medtäflare söka att rödja hvarandra ur vägen eller blifva bortskrämda, då naturligtvis den segrande änser flickan, hvarom strides, vara ett så lätt rof att annamma, att vid hennes tycke ej fästes ringaste afseende. Något dylikt inträffar ej och kan ej inträffa hos oss, der giftomannarätten är ett säkert skydd och värn till hennes försvar, hvarföre ickejheler hos oss, såsom mångenstädes i utlandet, en rik och vacker flicka behöfver derra som ett asplöf för hvarje karl, som kastar en kärlig blick på henne, at fruktan för hans hotelser, hat och raseri, om hon ej vill hafva honom. (Munterhet.) Talaren tillade, att förhållandet, det flickan hos oss skulle vara myndig, innebär ingen garanti emot dylika i utlandetej ovan52 giftermål, med mindre än att en längre tid skulle förflutit emellan myndighetserhållandet och gifternålet, ty samma hotelse, som friaren använde för tt tvinga flickan att gifta sig med honom, kunde han också använda att få benne att ett par dagar örut underteckna ett dokumeut, deri hon förklarade nför domstolen sig vilja blifva myndig; och då detta J kunde nekas henne, vore med hennes myndighet genting vunnet. lalaren föreslog derföre att hon borde vara myndig minst ett års tid, innan hon finge gifta sig utan giftomans samtycke, då han ansåg det vara omöjligt för en friare? hur despotisk som helst, it ett hölt år bibebålla sitt hotande öfvervälde öfver henne och förmå henne gifta sig med honom emot hennes egen önskan och endast af fruktan deh rädsla. alaren yrkade återremiss. Hr Gråå yttrade, att reservanternas, synnerligen hr Armfelts, uttalade åsigter så fullständigt uttryckte hans tankar i ifrågavarande ämne, att ingenting vore Ht tillägga hvad sjelfva frågan beträffade. Men talaren bad att få fästa ståndets uppmärksamhet på len tillbakahållande och reaktionära anda, som stänligt syntes hafva gjort sig gällande inom lagutskot!et. Man kunde icke neka att lagutskottet tillstyrkt itskilliga partiella förbättringar, men någon större och mera omfattande reform hade man ej sett geomförd, I de partiella förslag till lagförbättringar, der icke två stånd stannat emot två, och der representationen varit för ett eller. annat förslags framsång, hade det egna förhållande kunnat iakttagas. 25 lagutskottet omöjliggjort en dylik förändring, genom flera olika frågors sammanblandning, hvarigeOm det snarare inkrånglat än utredt det till behandling förelsgda lagförslag. Talaren anförde till evis härpå exempel från föregående riksdagars ervarenhet samt uttryckte den önskan, att en liberalare anda vid denna riksdag måtte göra sig gällande :nom utskottet. Hr Blanohe. Icke sällan får man höra maximer så beskaffade, att man verkligen kunde fråga: om man lefver 1900 år före, i stället för efter Christi födelse? Ungefär en dylik maxim uttalas af lagutskottet i förevarande fråga. Man hade trott, att, sedan det lyckats få qvinnan myndig vid 25 år, henAS rättighet, att åtminstone Vid den åldern fritt få ir onera öfver sin person, skulle vara klar och ostri18. Men man bedrog sig. Enligtlagutskottet, skulle ÅN qQvinna kunna vara herrskarinna öfver Golcondas alla skatter och palatser, men, detta oaktadt, i sitt ifs Vigtigaste fråga vara beroende af sm portvakt, om denne händelsevis vore hennes sambroder, halfroder elier någon annan manlig frände. Utskottet stödjer sig vid den gamla patriarkaliska familjen och örklarar helt ogeneradt, att folkets från fädren ärfda föreställningssätt är den högste lagstiftaren.s Folkets från fädren ärfda föreställningssätt, om än aldrig så mWörkt, rått och despotiskt, skulle således vara den ögste lagstiftaren! Men kristendomen, som i så många århundraden gått fram, brytande så mänga ojor både inom samhället och familjen; chevaleriet, SOM under tre sekler drog sitt svärd för qvinnans frihet och ära; de yngre tidehvarfyen, som med sina mildare seder jemnat förhållandena mellan qvinna och man, i det de förklarat dem lika inom vettets och bildningens område — allt detta är för utskottet intet, är som det aldrig hade funnits till, under det att det särfda föreställvingssättets är alt. GFftomannen, den nye patriarken, kan visserligen icke, liksom sin stamfader bland det gamla Asiens nomader, döda sin dotter eller sin syster, men. han kan mörda hennes lifs hela lycka, hennes jordiska