skepp. st.-st.-v., och kopparhamrarnes samt valsverkens tillverkning steg till 2270 skepp. samma vigt. Af bly tillverkades 1935 skepp. st.-st.-v., af zink brötos 1750 skepp. zinkblende; af kobolt vunnos 777 skålpund v.-v.; svatveltillverkningen utgjorde 993 skeppund b.-v.; af jernvitriol tillverkades 1679 skepp. st.-st.-v. och 1895 tunnor, af kopparvitriol 45 skepp. v.-v.. af rödfärg 12.688 tunnor, af alun 7538 tunnor (deraf det mesta, 2170 t:r, vid Latorp,; vidare tillverkades under året: blyertz, porfyrarbeten (värda 4368 rdr rmt), marmorarbrten (värda 10.938 rdr rmt), samt brötos 102.039 tunnor stenkol, värda 160,797 rdr-rmt. Hela antalet arbetare vid de ofvannämnda verken under året uppgick till 18.829, af hvilka vid jerngrufvorna och jernverken sysselsattes 15.429. — Af Öfversigten af K. Vetenskapsakalemiens Iandlingar har 8:de häftet för 1859 utkommit. Det innehåller: Till kännedomen om vissa parasitiskt lefvande Entomostraceer, af docenten T. Thorell; Till kännedomen om Reduvini, af dr C. Stål; Ett problem, beträffande vissa klasser af andra gradens ytor, af hr G. R. Dablander; Zoologiska notiser, samt förteckning på skänker till akademiens bibliotek och naturhistoriska museet. — Af tidskriften Samtiden har andra årgångens åttonde häfte utkommit och innehåller: större uppsatser: Turisten Ida Pfeiffer; grefve Cavour, hans Nf och offentliga verksamhet; smärre uppsatser: Eugene Beauharnais memoirer; Maria Theresias hemlige rådgifvare; Wilhelm von Humboldts bref till F. G. Welcker; texten till Schumanns Genovevan; bron vid Dirschau; folkkarakteren i Toskana; artificiella fiskafveln; fruntimmer läkare och predikanter; fotografien i Paris; Marx om operamusiken; samtidsporträtter: Hierta; Deinhardstein; Gade; Hamilton; Jerrold; Kathe. — Då vi häromdagen meddelade en af en ledamot i bondeståndet insänd uppsats rörande Nya Dagligt Allehandas yttranden om bondeståndets behandling af norska frågan, anse vi billigt att meddela våra läsare det svar Nya Dagl. Allehanda derpå afgifvit. Efter att ha citerat sitt omförmälta omdöme rörande bondeståndet, yttrar Nya Dagl. Allehanda följande: Detta har ledamoten på dubbelt sätt missförstått, oberäknadt det missförstånd som ligger deri, att han tror oss hafva sagt det i vredesmod. Först och främst hafva vi ingalunda dermed velat tillvita bondeståndet, att det mer än andra stånd ser på sina egna intressen, eburuväl tankarne i detta fall kunna vara delade, om man t. ex. skulle fästa sig vid majoritetens inom ståndet obenägenhet att inom sig upptaga orepresenterade medborgare och jemföra denna obenägenhet med den oegennytta, hvarmed borgareståndet öppnat sig för orepresenterade medborgareklasser, hvärföre ock bondeståndet af hela svenska pressen, Aftonbladet inberäknadt, beskyldes att något för mycket se på egna intressen. Men detta och dylikt hade vi nu ej alls för tanken, utan endast det, som ock tydligen framgår af meningen, att ståndet i sådana frågor, som beröra dess eget intresse, har, hvilket är helt naturligt, det säkraste omdömet, så att man i sådana frågor på förhand kan beräkna hvilken åsigt det skall omfatta, hvaremot i sådana frågor, som icke direkt beröra detta intresse, dess beslut på förhand icke kunna så noga beräknas, hvilket äfven är helt naturligt och just af det skäl som ledamoten sjelf utsäger, ehuru vi ej utsagt det, nemligen att ståndet i ganska många frågor saknar de speciella-insigter, som det vore önskligt att ståndet egde.. Att detta skulle vara fallet i denna fråga, som gifvit sjelfva hans excellens hr justitiestatsministern så mycket hufvudbry, att han först efter en lång och tveksam deduktion kommer till ett resultat, kan väl icke innebära någon skymf att påstå. Isammanhang. med sitt yttrände om ståndets saknad af sp ciella insigter i ganska många frågor; tillägger sledamoten: Men obestridligt är det, att berörde brist är vida mindre nu än till och med för ett årtionde tillbaka och att den vid hvarje riksdag hädanefter skall blifva än mindre.s I detta instämma vi fullkomligt, så att i den punkten kan ingen tvist oss emellan uppkomma; vi tro till och med att ganska betydliga framsteg härutinnan skulle göras, om ståndet, lika liberalt som borgarestån !et, mottoge de bildade medborgareklasser, om hvilkas inträde der varit och ånyo blir fråga. Men då ledamoten ytterligare här tillägger, att bondeståndet fullt ut kan mäta sig med de öfriga uti instinktep om hvad som länder landet till Seder och nytta, så tillåta vi osså anmärka, art om instinkten ock är en ganska god sak, så hafva vi dock icke fullt förtroende till densamma vid lösningen af klyftigare statsrättsliga fråor, såsom! t. ex. den, hvarom hr Dalmans motion andlade. Vi tro oss i denna tidning hafva utredt denna fråga temligen fullständigt, men af instinkten hafva vi dervil haft föga hjelp. Vidare misstager sig ledamoten derutinnan, att vårt yttrande att utgången skulle blifvit en annan, om bondeståndet kommit att behandla saken efter alla de öfriga stånden, haft något specielt afseende Pr presteståndet. — Till följd deraf har ledamoten lifvit nästan vresigare på presteståndet än på oss, och -derföre hafva uttrycken emot detsamma ej heller blifvit så särdeles väl valda. Vi försäkra uppriktigt, att vi härvid alldeles icke haft presteståndet för ögonen, och skola vi vara än uppriktigare, så må vi omtala, att vi dervid egentligen hade afseende på borgareståndet. Kanske återvänder vid denna förklaring ledamotens, goda humör, så att vi kunna skiljas åt i all vänskap, likväl förstås, hvar och en med bibehållande af sin öfvertygelse, som vi ju ömsesidigt kunna respektera, ledamoten förblifvande i sin, att borgareståndets åtgörande i saken och del upplysningar, som t. ex. rådman Björck i ämnet meddelade och som stödde sig på bättre grunder än instinkten, icke skulle hafva haft något inflytande pål bondeståndets behandling af saken, och vi i vår, att bondeståndet, hvars pluralitet svårligen kunde ega speciella insigter i denna kinkiga fråga, icke skulle varit oåtkomligt för dessa upplysningar och den mening, som borgareståndet, mcd hvilket bondeståndet så ofta sympatiserar, visat sig omfatta. Hvilkendera åsigten ligger sanningen närmast och hvilkendera gör bondeståndet den största hedern, antingen att handla efter instinkt; som ledamoten tyckes förmoda, eller efter skäl och grunder, som vi anse för bättre, det är smakfrågor, om hvilka det ej lönar att tvista. Teaternotiser. På Mindre teatern färo under inöfning ?Amors genistreck? af Hertz och Holbergs ?Den stundeslöse att tillsammans gifvas. — På Södra teatern förberedas icke mindre än fyra pjeser, nemligen Nyckeln till kassakistan, Korporal Lustig, En man som har otur och Kalifens äfventyr, bearbetning efter Erik Böghs bekanta lustspel. — Ladugårdslandsteatern säges ämna oo 2 AV dr I RN 2