procents ränta på det nedlagda kapitalet. Allt detta är magnifikt, um det blott vore sunnt. Utan att vilja -på något sätt klandra de amerikanska ingeniörerna, som hade att bygga jernvägar i ett land, för det mesta bestående af djup alluvialjord der inga vanliga vägar funnos för transport af materialier och der sådana skulle blifva dyrare att an lägga än jernvägar, var det tvärtom i sakernas ord ning att lägga ut balkar och rails ofvanpå, för a bilda en temporär kommunikation. Det oriktiga ligger i att annonsera en sådån väg färdig, då menin gen alltid varit att bygga om den så fort ske kund: och tillgångar medgåfve. Så har äfo.n måst ske och vi finna i ingeniörkapten Galtons rapport till en gelska parlamentet år 1858 riktiga uppgifter om hva: de amerikanska jernvägarne nu kosta. De kost: nemligen pr svensk mil i riksmynt: I staten New-York.... ..rdr, 1,457,280. I: Massachusetts .. 1,218,000. I staterna Illinois, Michigan, Ohio Peonsylvania :issssmandisa. le 1,554,600. eller i medeltal 1,410,293 rdr rmt pr svensk mil, så: ledes dyrare än jernvägarne i Tyskland och mer ä: dubbelt mot hvad som vanligen uppgifvits såsom d: amerikanska jernvägarnes kostnad. Om män härti! tager i betraktande att de ännu ej äro färdiga (efte europeisk äsigt), att de ej hafva någon eler fög: ballast, ingen stängsel annat än ett bredt dike, att sta tionerna äro alla provisoriska, att signalsystemet tä dåligt, att balkarne ligga bara för solsken och vät: att ingen besigtning sker på bryggor, som äfven oft: ramla ned, att lokomötiver och vagnar hafva tack jernshjul (hvilka senare vanligen räcka blott 6 måna: der och gå sönder under gång), att der inknappat så med jordarbetet, att öfverallt finnas små krök och stora lutningar — måste alla inse att hvad sor erhållits är ganska dyrt. Detta är ju ganska natarligt, då arbetslönen är si hög och då jern till rails i Amerika kostar 12 : när det i England kostar 6 ä 7 pr ton; såmt a! ufiderhållet af vägen är, enligt det citerade ame ska arbetet, 60 44 högre än i Eugland, och brä åtgången 44 4 högre. Att olyckor ofta hända, veta vi, men som ön amr rikansk ingeniör på tillfrågan: Händer det ick olyckor, gär det icke omkull ofta? svarade oss: ÅN det bry de-sig inte omin Om det ändå vore sannt hvad som påståtts om d angifna och verkligen utbetalta 10 Z på kapitalet som förorsakat att så mycket engelska kapitaler n:d lagts i de amerikanska jernvägarne. Ja, de äro hu! vudsakligen bygsda för engelska aktieegare, men de visade sig år 1858 att inget jorövä gaf merän 2! procent och resten var taget på kapitalet; och denn upptäckt var förnämsta orsaken till den stora han delskris, tyaraf vi Känt verkningar ända i Sverge Jernvägarne i Amerika hafva likväl i allmänhe fått till skänks en mils bredd bördig jord, på hva sida om banorna, och hemta stora inkomster genor dess :örsäljoing. Vi se säledes att dessa så beprisade jernvägar båd: kosta mer än hvad jernvägar kunna byggas för Europa och äro betydligt dyrare till underhåll och trafikkostnad än de europeiska, samt att de hvarke: äro färdiga eller i allmäntket varit en fördelakti; spekulation för kapitalisterna. Att de varit af ofantlig nytta för landet kan e bestridas, men jernvägskompanierna inse nu nödvän digheten af att såvidt det låter sig göra ändra den på europeiskt vis, för att få skäligt intresse på sini penningar. Ett sådant system kan väl ej af allvarliga mä rekommenderas till antagande för svenska staten jernvägar.