TT ERTVHESAT ETRTET MARE gök ARS VALA 4 Jet terhand träda i ett sådant växtlighetsförbållande med de ljusbehöfvande träden som gt det möjligt för den mindre. skogsegaren at låta den så mycket omtyckta eller genom ekonomiska omständigheter rent af oumbärlig: blädningshushål nihgen fortfarande bestå, ) till och med uppbringa den till en afkastoing som föga torde eftergifva den, som hans skog under liknande förbållanden skulle : lemna om den efter bögskogshushållningsmetoden be handlades. Så fördelaktig alltså den regelbundna I ningshushål:ningen vid passande ståndo beståndsförhållanden i fiera hänscenden sig för den mindre skogsegaren, så litet densamma under motsatta förhållahden och vid underlåtaude af hvarje : konstmässigt un derstöd rekommenderas. Minst duger den rena talloch björkskogar på dålig torr emedan de-sa t arters unga på notor utbärd: hvarken öfver: eller s ning, utan ur der sådana omständig sheer antingen y svinna eller åtminstone eli ä före en naturlig föryngrir svårighet och aldrig fultkomligt För att beskugga jorden i äro nys ningsskogar dock alltför otillrickliga den deti igenom såsom och af brist på en till räcklig na naturlig gödning så utmagras, att till och med. de derpå växande förnöjsamma trädarterna klent trifvas. EAf dessa trädarter sammansatta bestånd böra derföre, såvida förhållandena tillstädja det. blott såsom högskog behandlas med antinger naturlig eller konstmessig återföryngring, allt efter omständigheterna. Det. gifves ännu andra förhållanden, som kunna bestimma en skogsegare att föredra blädning framför slägafdrifning utan afseende på beståndsoch jordförhållanden. Sådana förhållanden inträda isynnerhet vid högt och ogynnsamt belägna lokaler, om man öfverväger de skador, hvilka oförsigtigt förda kalslag å sådana trakter föra med sig. Skogens återuppdragande på dylika afdrifna arealer är isynnerhet vid branta sluttningar förbunden med stora svårigheter och kostnade ja trotsar ofta alla bemödanden och me icke blott. för egaren sjelf, utan stundom äfven för den omgifvande trakten stora olägenheter. Å sådana höga Jokaler, hvarest stormarnes: våld isynnerhet blir farligt för de anhuggna: ställena (de så kallade slagkanterna eller slagvä äggarne), är ostridigt blädving att föredraga framför slagafdrifning. HEL motsatta fall, då förhållandena icke tala för blädning, isynnerhet . vid en något större skog, blir det för egaren, fördelaktigare om ban behandlar densamma såsom hög: och härvid på et eller annat sätt ombesörjer en kraftig och sluten återväxt. Är en något större skog mycket oregelbundet bevuxen, genom en värdslös blädning förderfvad, lucktig och full med -blottor, samt ojerant besatt med träd af olika åldrar, alltsammans i den stösta oordning, så gör egaren bäst, om han vid densamma inför en hushållningsmetod, som håller edelvägen racllan blädning och slagafdrifning neml. blädiingsstagmetoden; Denna metod består d att man icke utbreder, det: vid den förra hus shållningen brukliga sättet -att plockvis hugga på öfver bela skog realen, utan inlningen till enskilda delar af den ma, hvilka man söker att så m som gt ordna Ii följd efter hvarandra, och bemödar. sig att efter band och så fort som. jligt i de borttagna trädens ställe uppdraäxtlig ungskog af isynnerhet: skuggIragande trädater. : Detta sätt alt gå tillv bästa. att ti egaren en uth öv v är väl ett af de nåre privatskogs1 stning af olika sortimenter såväl hårda som mjuk m ock att. under alla -tförhåll bibehålla skogen. Den är isynnerhet lönande på god jord, men! måsto utföras med mycken sakkännedom. På stora ställen (isynnerhet isödra Sverge), der jordev skarpt och hastigt växlar fr ex. god jord till, magra kullar och dyd finnes ännu en hushållmetod (med lädni ot beslägtad). som för den mindre egaren kan vara af stort värde. De en efter lokalen väl lä hållning, eller så kallad Denna metod skulle här vara y att anföra. såsom varande invecklad och I drande. en kunnig forstmans hela uppmörksamhet. Öfverväger nu den mindre skogsegaren alla de omständigheter och förhållanden, som vi i denna alhandling sökt framhålla, så torde det icke synas honom så: svårt nit välja den är damålsenligaste hushållsmetoden för sin skog. För en egare f större skogar skall valet blifva ännu lättare; han skall i de flesta fall halva största nytta af att begagna högskogshushållning och dervid söka att uppdrag ga icke allenast de största utan äfven de värdefullaste virkesmassor, samt då jerntil ing 0. d. förekommer, rikta sin uppmä het på åstadkommmandet af största mängd bränn: kraft, det vill säga att, åtminstone hvad barrskog beträffar, begagna högre omloppstider. -—— Såsom skäl härför bör man Isynnerhet betänka att husbehofsvede pas värde ffämdeles torde 7 satt genom den 1gÅ af bränt sater, som säkerligen kommer att för moccrat pris erhållas: hvaremot bräder och plank alltid skola förblifva begärliga på verldsmarknaden. JD BN 5) Exempelvis kan anföras ett sådant försök. Inom Westmauland på ett ställe, der omkring 5S tallskog växer på (genom lång friliggn ng) m åsjord (uppsvämmad jord, har en dylik inpia: Ving al tvååriga granar blifvit verkstad efter utgångon hjelpga! g af Torra och döenåe t Försöket. har lyckat med är att åstadkomma bestånd och dymedelst åvägabringa kuing mylla och fuktighet och såsom följd deraf bättre växt på tallskogen.