först emellan sugpapper och slutligen i varm luft; det är sedan brukbart som kontorsdokument. Skulle man anse vigtigt att förvara det längre tid, så bör det före inhäftandet i brefboken öfverstrykas med. en lösning af husblås eller gelatin; men år papperet mycket skadadt, så fordrar denna operåtion stor varsamhet, och bör ej företagas innan en officiel afskrift eller en fotografi blifvit tagen af den återställda skriften. Fucohsin, ett nytt rödt färgämne, ur stenkol. (Monteur industriel. Nov. 1859.) Firman Renard Franc Freres, i Lyon, har genom chlormetallers verkan på de organiska baser, som fås ur de qväfhaltiga kolväte-föreningarne vid stenkols destillation (t. ex. vid lysgasberedning), frambringat ett nytt färgämne, som fått namn af fuchsin, efter färgen på Fuchsia. Tirman har tagit patent i Frankrike på tillverkningen, drifver den redani stort omfång, och har bragt varan i, handeln. Fuchsin är en äkta, bjert och liflig färg, som användes till färgning både af silke, ylle och bomullsvaror samt till tygtryck; den ersätter med fördel konsjone!l och saftlor, och har utträngt murexid (de gamles Forpur), hvarmed man för ett par år sedan trodde sig kunna ersätta konsjonell. , Om användningen af kalkvatten vid brödbakning. Af doktor Artus i Jena. (Förf:s Vierteljahresschrift fir technische Chemie 1859.) Anledningen till felaktigt bröd ligger oftast hos mjölet eller egentligen hos dettas qväfhaltiga beståndsdel. växtlimmet, som i friskt tillstånd är mjukt, spänstigt och olösligt i vatten, men förändras genom mjölets-blottställande för fukt eller spanmålens mältning i axet, och blir då lösligt i vatten, i hvilket skick det icke vidare förmår att tillsammans med mjölets andra och qväfvefria beståndsdel, stärkelsen, bilda någon deg, som jäser riktigt. För att afbjelpa denna ofullkomlighet hos mjölet har man i bagerierna stundom företagit sig det missbruket att inblanda. lösningar af kopparvitriol, eller af alun, i degen, och derigenom verkligen af dåligt mjöl fått väl jäst bröd. Dessa för helsan högst vådliga tillsatser ingå nemligen kemisk förening med växtlimmet, hvarigenom detta blir olösligt och återfår friskt växtlimms egenskap att i förening med mjölets stärkelse bilda fullkomligt jäsbar deg: Liebig Mar emellertid upptäckt en tillsats till degen, som åstadkommer detsamma som alunen eller kopparvitriolen, men icke har något förderfligt inflytande på helsan, och dessutom kostar långt mindre; dette medel är kalkvatten. Omkring ett skålpund osläckt kalk lägges i ett stenkärl och fuktäs med så mycket kallt vatten, att den sönderfaller till släckt kalk; den släckta kalker slås i en saltglaserad kruka, öfvergjutes med vatten och uppslammas deri, genom omrörning, flera. gånger; men lemnas slutligen i hvilä medan krukav hålles tilltäppt och, såvidt möjligt, lufttätt. När kalkslammet hunnit sätta sig till krukans botten, så att vattnet ofvanom det klarat fullkomligt, afhälles det klara, som nu är kalkvatten. Det kan förvaras huru länge som helst i väl korkad flaska; men får luften tillträde till detsamma, så grumlas det snart af en hvit fällning (kolsyrad kalk) och blir i samma mån obrukbart för det här ifrågavarande ändamålet. Med 26 till 27 T kalkvatten sammanknådas 100 K till deg bestämät mjöl, hvarefter rent vatten tillsättes tills degen blir lagom för jäsning, och denna in ledes medelst jäst eller surdeg på vanligt sätt. För öfrigt tillsättes salt, kryddor o. s. v. efter behof. Af. denna deg fås ett vackert, spänstigt, finpipigt, icke surt och ieke stålrandigt bröd af förträfflig smak. Den, som tycker om syrligt bröd, måste likväl bär tillsätta något mera salt till degen än vanligt; emedan kalken annars borttager syran. Jag har här i Jena låtit anställa profbakning i stort omfång efter detta sätt och med den största framgång, till följd hvaraf jag icke tvekar att fästa allmänhetens uppmärksamhet på detsamma. j Kalk fiones till ej obetydlig mängd i många födoämnen ur växtriket, hvaribland isynnerhet ärter och bönor; men i de egentliga sädesslagen förekommer den ej tillräckligt för att motsvara behofvet till benbildningen inom menniskokroppen; och denna brist förklarar många åkömmör hos barn i vissa orter, samt hos fångar, hvilkas föda är alltför mycket inskränkt till mjölrätter och bröd. Men i bröd, vid hvars beredning kalkvatten användts, är denna brist ersatt. Bagaremästarne i Jena hafva ock, efter flerfaldiga jemförelseförsök, antagit den af TLicbig uppgifna kalkvattenstillsätsen, när mjölets beskaffenhet påkallar den. ae sssasutskssisne