(Insändt.) Otur ooh tur i pensionsväg. Kapten A., född 1806, kom i tjenst 1824, begår och får afsked efter 32 års nitisk tjenst vid N. regemente i Oktober 1856 med 600 rdr rmts pension i armåens pensionskassa (K. M:ts proposition sistlidne riksdag om anslag för förhöjning af militärpensionerna var då ännu icke känd). A. är vid full vigör; soch i betraktande af att fäderneslandet möjligen kan råka i krig och då behöfva många af sina sömer, både gamia och unga, eller af andra skäl kan;ske, begär han tillstånd att såsom kapten i armen qvarstå i tjenst, underkastande sig obehaget, att när som helst i fredstid kunna kommenderas at generalbefälhafvaren i distriktet att exercera beväring eiler utgöra andra kommenderingar, som man eger rätt honom ålägga. Inträffar krig, är han sjelfskrifven att deruti deltaga, äfven utom riket. Kapten B., som kom i tjenst 1827, är född 1807 den 31 December, och således först den dagen 1857 berättigad tillträda pension, hvarefter han längtat i månget år, mindre intresserad som han varit vid tjensten. Emellertid sprider sig ryktet om militärpensionernas förhöjning; och 39 dagar efter de utgjorda 309 åren har B. förnöjelsen att tillträda 1000 rdrs årlig pension. Han underkastar sig gerna ati i 10 år stå inskrifven i rangrullan såsom disponibel hemma i landet under krigstid,, väl vetande, att under fredstid kan ingen dödlig kommendera-honom att gå ett enda steg eller göra det allra ringaste i och för det allmänna. Nu frågas: Hvilken af dessa båda, A. eller B.. -har större åliggande efter afskedet från regementet? :Svar: A. — Vidare frågas: Men då B. bar inga åligganden i fredstid samt lindrigare tjenstgöring under .krigstid än A., hvarföre skall han ha 400 rdrs årlig större pension än denne? Svaret på denna fråga är helt enkelt detta: Jo derföre att B. lyckligtvis blef född 1807, men A. hade den oturen att :komma till verlden 1806.x Skulle A och B. tjenat vid gardet såsom kompanichefer, eller vid artilleriet såsom batteriehefer, hade missförhållandet af pensioneringen blifvit ännu mera stötande; ty under det A. allt intill sin dödsstund får åtnöja sig med 600 rår, sitter B. med sina 1500 Färs årlig pension, d. v. s. med 900 rår mera än A Denna jemförelse mellan A. och B. torde vara tajande för den åsigt, att officerare i armen, med redan erhållen pension ur armåns pensionskassa, äfven äro förtjenta a. act erhålla pensionsförhöjning. Ett förslag i denna risteing är också verkligen å bane vid innevarande riksdag och af enskild person uppgjordt. Stockholm i Januari 1860. TPS