UTRIKES På eftermiddagen anlände södra snällposten, medförande tidningar från London af den 5, Paris och Brissel af den 6 samt från Berlin, Hamburg och Köpenhamn af den 7 dennes. DANMARK. Förre konseljpresidenten Hall harien skrifvelse till Fadrelandet gifvit tillkänna, att hvarken han eller någon af den konselj, han stått i spetsen för, haft ringaste vetskap om eller del i den nuvarande ministerens förslag att göra prins Christian till ståthållare i Holstein. På sista tiden ha flera broschyrer utkommit, fulla af mer eller mindre direkt yttrad fientlighet mot grefvinnan Danner och Rotwittska ministeren. Den ena af dessa skrifter, med titeln: ett ministerombyte under grefvinnan Dubarry, har till motto: Jeg hader den, som steg fra Dybet, bedaekket med ett Folks Foragt, og som behersker hele Krybet ved stjaalet Gods og raanet Magt. — En annan heter: En grefvinnas memoirer, berättade af henne sjelf, med ett bihang af Nemesis. Dagbladet kländrar fortfarande med häftighet polisens våldsamma framfart nyårsaftonen. Polisen hade öfverfallit och slagit fredliga vandrare hvar som helst, hvarå exempel anföres. Dagbladet uppmanar stadens invånare att, om dylikt händer en annan gång, sätta sig till motvärn. Förslag är uppgjordt till åtgärder för att bevara de qvarstående, oskadade hufvudmurarne af Fredriksborgs slott. Man lärer äfven restaurera åtminstone slottskyrkan samt riddarsalen, hvilken sednare skulle göras till nationalgalleri af porträtter. FRANKRIKE. Presidenten uti -kassationsdomstolen, herr Troplong, har blifvit utsedd till ordförande i senaten änder nästa session; till vice ordförande äro nämnda hr Royer, marskalk Baraguay dHilliers, marskalk Regnault de S:t Jean dAngely och marskalk Pelissier. Efter den allmänna amnestien i sistl. Augusti pinad ha 15 varningar utdelats och 10 beslag lifvit gjorda å tidningsoch ströskrifter. I det gamla Vincennerfästet har man i de s. k. drottningens rum funnit en mängd ypperliga taflor af Filips af Champagne hand. ENGLAND. Morning Post, lord Palmerstons organ, försäkrar, att Österrike icke uppgifvit allt hop att återvinna sitt inflytande i mellersta Italien och omintetgöra Sardiniens förstoring, samt att det dervid skulle röna den lifiigaste sympati hos några af Frankrikes inflytelserika statsmän. Man torde eriara sig, säger tidningen, att Österrike utlofvade betydliga eftergifter i Venetien åt Centralitaliens provisoriska regeringar, om de ville låta beqväma sig till att återtaga de fördrifna regenterna. Italienarne nappade då ej på kraken. Nu utlägges lockbetet i ännu mer frestande form för dem, Om de uppgifva planen att bli införlifvade med Sardinien och vilja samtycka till upprättandet af ett särskildt konungarike i Centralitalien, förklarar Österrike sig benäget att lägga Venetien till den nya staten och tillåta Centralitaliens suverän att förena regeringen öfver sin egen stat med en delegerad konungavärdighet öster om Mincio. Ferdinand IY af Toscana, den unge hertig Robert af Parma och prins Napoleon Jeröme nämnas dervid såsom de mest önskvärda grundläggarne.af den nya dynastien. Vitro dock — invätder Morning Post — att den österrikisk: eller franska diplomatien gjort upp sin räkning utan värden. Tidningen visar härefter, att Ferdinand IV af Toscana är omöjlig, emedan han är österrikare och genom blodets band, intressen och tacksamhet fästes vid de: habsburgska huset; hertig Robert af Parma än ett barn, och om han blefve vald, måste regeringen öfverlemnas åt bans moder; hvad slutligen prins Napoleon Jeröme beträftar, kan