lagd. Re De utländska tidningarne redogöra omständigt för förbandlingarne på svenska riksdagen rörande den italienska frågan. Så finner man i Nationalzeitung för den 31 Dec. en sammanfattning af debatten på riddarhuset med åteigifvande in extenso af utrikesstatsministerns dervid afgifna yttrande. Inddgpendance Belge lemnar en omständlig redogörelse för diskussionen inom borgareståndet, och fäster i sin politiska revy särskildt uppmärksamheten på den värma för Italiens frihet och oberoende, hvarom den bär vittnesbörd. Den i Geneve utkommande tidningen Espera:.ce meddelar, liksom flera tidningar, motionen i ämnet, och omtalar den v ckra enhällighet, hvarmed bor.deståndet instämt i den af borgareståndet gjorda manifestationen. Bladet tillägger: Denna nyhet från den svenska riksdagen har väckt glädje I alla ädla hjertan i Frankrike och Italien. Societå nazionale italiana har redan afgifvit ett ädelt svar genom sin victpresident signor Giuseppe La Farina, f. d. minister på Siclien, en af dessa neapolitanska landsfiyktiga, hvilka genom sin talang och outtröttliga verksamhet ha på det bästa sätt betalat åt Piemont sin tacksamhetsskuld för den visade gästfriheten, och som mest ha befordrat det gemensamma fosterlandets enhetssträfvande. La Farina är född i Messina 1815 och hade ännu ej fyllt tretton år, då han i elfva må: nader delade sin faders fångenskap,som hölls fängslad för politiska förbrytelser. Vid nitton års ålder erhöll han diplom som juris doktor vid universitetet i Catanea. År 1837 var han en af ledaine för den sicilianska rörelsen och gick i landsflykt efter sitt partis nederlag. Återkommen till fäderneslandet 1839, blef han advokat, utan att derföre uppgifva politiken. Han uppsattte flera tidningar, såsom Il Spettatore Zancleo, Il Faro och Il Sentinello di Faro, som den ena efter den andra indrogos. Styrelsen förbjöd honom slutligen att utgifva något slags allmän tidning och tillät honom ej ens att publicera sina öfriga arbeten, isynnerhet hans Minnen från Rom och Toscana. Han beslöt då på nytt lemna sitt fädernesland och bosatte sig i Florens, der han fann större frihet. Han utgaf der först och främst sina Studier öfver trettonde seklet, två delar, derefter en serie af illustrerade arbeten: Italien 1 del); Tyskland omkring Rhein (1 del); Schweiz (2 delar); China (4 delar); och började Italiens historia, berättad för folket, som nyligen blifvit afslutad. Han skref äfven två historiska dramer: Mattheo Palizzi och Abbandonamento d un popolo, sam mottogos med stort bifall. Då reformrörelserna började i Italien, tog La Farima en stor del i den som pågick i Toscana, der han uppsatte den demokratiska och antipapistiska tidningen LAlba (Dag: gryningen), den första i denna riktning som utkommit i Italien. Han uppsatte en petition rörande inrättandet af ett nationalgarde, som underskrefs af 40,000 personer. Men då revolutionen utbrutit på Sicilien, skyndade han att återvända dit och utnämndes till ledamot i krigskomitn och sedermera till representant i parlamentet, der han tog initiativet till flera vigtiga steg. Då konungens af Neapel afsättning blifvit beslutad den 8 Maj 1848, genomdref han antagandet af en ny konstitution innan man skred till valet af en ny konung. I Juni månad skickade prövisoriska regeringen honom som kommissarie först till Rom och: Toscana och sedan till Carl Albert. Vid sin återkomst till Palermo ingick han i ministeren, der han i sin hand hopade portföljerna för allmänna undervisningen, allmänna arbetena och det inre. Efter Messinas intagande af Ferdinands trupper vågade han äfven taga i sin hand krigsministeren, som han bibehöll ända till Februari 1849. I sista ögonblicket af kampen föreslog han energiska åtgärder. som han på sitt eget ansvar erbjöd sig att verkställa; men Jå hans råd ej antogos, gick han åter i landsflykt. Han lefde derefter i Turin af sin pennas arbeten. Utom ofvannämnda arbeten har La Farins äfven u:gifvit: ,Historia om revolutionen på Sicilien 1848 och 1849 (2 delar): Italiens historia från 1815 till 1850 (6 delar), ett för sin opartiskhet särdeles berömdt arbete; Historia om stridigheterna emellan den borgerliga och kyrkliga makten... Han är dessutom hufvudredaktör för det stora, under utgifning varande arbetet Revue encyplopedique italienne. , Enligt hvad i talmanskonferensen blifvit öfverenskommet och af de respektive stånden ER MA Age RT