dertelje —--Arboga-ledningen bildar cen ytterligare mmanbindningstråd mellan Stockholm och Göterg. Nya telegrafstationer hafva blifvit öppnade i igelholm. och Enköping, och den optiska telegrafrbindelsen mellan Stockholm och Dalarö utbytt ot en elektrisk telegrafledning. Den 1857 inrätde stationen i Råneå har detta år blifvit iöredd h öppnad till begagnande. Kostnaden för dessa beten uppgår till 302,787,69 rdr rmt. Telegraftet har genom dessa anläggningar vunnit en ytrligare utsträckning af 76,5 geogr. mil. Den samanlagda längden af samtliga telegrafstationerna pgår till 663,3 geogr. mil. rivata jernvägs-telegrafstationer hafva dessutom fvit inrättade i Dylta, Frövi och Fellingsbro, hvilståi förbindelse med statens telegrafstationer. Antalet under året från svenska stationer afsända rv är 155,359, deraf till inrikes orter 282 samt till utlandet 10,043. let ankomna telegrammer är 179.208, deraf från kes orter 156,123, från Norge 3231 och från utndet 10,854. Högsta antalet telegrammer har pedierats i Stockholm, nemligen 71,182, dernäst i iteborg 34,933 och i Norrköping 13,444; derefter mma Malmö, Örebro, Gefle, Jönköping 0.8. Vv. Mina antalet, eller blott 477, har expedierats i Grissmn. Verkets inkomster hafva uppgått till 408,245,s6 rdr, ruti dock inberäknadt ett af K. M:t beviljadt och statskontoret till tjenstemännens aflöning utbetaIt förskott af 63,500 rdr. Inkomsterna hafva öfverstigit utgifterna med mer 50 procent å Stockholms och Helsingborgs stamer samt med 1—50 procent å Sundsvalls, Luleå, enersborgs och Göteborgs stationer. j Deremot fva utgifter .a öfverstigit inkomsterna med 1—50 ocent å Söderhamns, Hudiksvalls, Piteå, Westerås, arlstads, Lidköpings, Norrköpings, Linköpings, Mo la, Landskrona, Malmö, Kristianstads, Carlskrona h Westerviks stationer; med 55—100 procent å ;sala, Gefle, Örnsköldsviks, Skellefteå, Neder Calix, istinehamns, Mariestads, Uddevalla, Nyköpings exiö, Borås, Lunds, Ystads, Kalmar, Oscarshamns h Åtvidabergs stationer; och med mer än 190 proc. Grisslehamns, Hernösands, Nordmalings, Umeå, Råå, Haparanda, Enköpings, Köpings, Arboga, Eskilsna, Strengnäs, Mariefreds, Örebro, Åmåls, Askernds, Skara, Dalarö, Södertelje, Söderköpings, Wadena, Grenna, Jönköpings, Ulricehamns, Alingsås, arbergs, Halmstads, Engelholms, Trelleborgs, Sölsborgs och Carlshamns stationer. —— — — Vi meddelade i början af förliden Dember månad ett utdrag af en till Göteborg: andelstidning insänd uppsats, rörande en lbehandling af det vid fiskläget Nyhamn randade franska ångskeppet ?Blanche?, som ntes oss, att döma af insändarens berättelse, wa af märkvärdigare beskaffenhet. Då emelrtid nu en vederläggning af denna berätlse blifvit till Handelstidningen insänd och an begärt att vi skulle återge densamma, taga vi den här nedan, med uteslutande af e delar af skriften, som ha afseende på yttnden i den först insända artikeln, hvilken i Aftonbladet influtit: : Då uti Göteborgs Handelsoch Sjöfartstidning, r 279 förlidet år, finnes intagen en artikel från en sändare, som tillegnat sig vår nuvarande konungs alspråk, hvilken innehåller några dels osanna, dels rängda och vanställda framställningar rörande en i srjan af sistl. Okt. månad inträffad strandning, i ärheten af fiskläget Nyhamn, af franska ångskepet Blanche, kapten Privat, kommande från Rouen ch Havre och destinerad till Köpenhamn och Kron: adt med styckegodslast; så hoppas vi, att Handelsdningens ärade redaktion äfven benägot lemnar un der för följande förfullständigande och beriktiande uppgifter i säken. Såväl kapten Privat, som den fartyget medfölnde superkargören voro på det bestämdaste emot tt till svenska landet föra det gods, som det, för ngfartygets tagande af grund, blef nödvändigt att ssa. Derföre egde icke heller sådan landförsel rum ed det gods, som, enligt med svenska kustboer och inska agenter upprättadt bergningskontrakt, till en örjan lossades, utan afskickades detta utan uppell direkte från: fartyget till Köpenhamns hamn, st der afbida Blanches ankomst, enär det beräknaes, att fartyget oförtöfvadt skulle komma loss och ilunda kunna fortsätta färden till nämnda hufvudad och der åter intaga bemälta gods ur de farkoer, som ditfört detsamma. Men då aenna förvänin slog fel måste nytt bergningskontrakt ingås, ligt hvilket, för skyndsamhet och af brist på tillickligt antal farkoster, kaptenen måste medgifva, tt det gods, som nu komme att lossas, finge uppiggas på det närbeligna Nyhamn, intilldess fartyet komme af grund, då samma gods skulle genast teruttagas. Lossningen hade emellertid icke fortått mer än några timmar, förrän det dermed af;dda ändamålet vanns: Blanche blef flott; och kapen Privat, rädd att qvarligga i närheten af de ref, er olyckan inträffat, styrde oförtöfvadt till Köpen amu, dit det nu sednast lossade skulle till Blanche f bergarne transporteras, då kaptenen icke ansåg g kunna qvarligga utanför. Nyhamn och der verkälla återiolastningen. Hvad som sålunda kom i nd vid Nyhamn uppgick till 256 collies, icke en ondedel af fartygets last, långt mindre, som insänaren i nr 279 osannt uppgifver, större: delen der. Icke en kustsergeant, icke,jsom det af insänrens uttryckssätt kunde synas,8en händelsevis påäffad, någon tillfälligtvis till. stället ankommen såwm, utan den kussergeant, inom hvars bevakningsmråde strandningsolyckan egt rum, och hvars pligt ch skyldighet det således var, tog, icke slutligen, tan genast, från första stunden af olyckans inträfande, vederbörlig befattning å tullverkets vägnar ed fartyg och last, d. v. s. anställde bevakning å urtyget, bevakning vid lossningen, bevakning under undförseln och:bevakning slutligen öfver hvad som å Nyhamn upplides: Och då rapport från honom unnit till tullkammaren inkomma och kommissioären vid strandningen med tullkammaren sig komwunicerat och dervid upplyst blifvit, att här alls ke, såsom vid mångaandra dylika tillfällen, var råga om godsets qvarstannande. i riket, utan att et, så fort sig göra läte, skulle i Blanche återinlatas och att uppläggningen på Nyhamn följaktligen ndast var tillfällig och ögonblicklig (af oförutsedda inder blef den förlängd några dagar), erhöll samme ustsergeant från tulikammaren besked om att på et sorgfälligaste fortsätta bevakningen af det landörda godset och lika sorgfälligt och noggrannt tillse tt allt, som i land kommit, också riktigt blefve återttaget; och en för detta bevakningsändamål nödig ch fullt tillräcklig tullpersonal hade och fick kustergeanten till sin disposition. Detta förständigande lef också punktligt efterkommet; hvarenda varuolly blef oc — oehdetta, som af ofvanstående mac aka nå kyctcargpantong emaen hand och riskn —