-NORGE. Den förut omtalade festen till firande af femtionde årsdagen af Selskabets for Norge vel? instiftelse firades den 29 Dec. på frimurarelogen och bevistades af omkring 300 personer. I salen var anbragt en tablå af grundlägen samt porträtter af sällskapets förste preses, prins Fredrik af Hessen, och direktörer, grefve: Wedel, biskop Bech och professor Maschman, samt dess nuvarande ordförande, statsrådet Vogt. Dessutom var anbragt ett porträtt af prins Christian August, för hvilken Kristiania stad på samma dag 1809 gaf en afskedsfest före hans afresa till Sverge. Konungens skål föreslogs af statsrådet Vogt. Biskop Arup föreslog skålen för föreningen och brödrariket med följande ordalag: ?Det torde tillåtas mig framföra en önskan, som visserligen rörer sig i allas våra hjertan — en önskan om lycka och välsignelse åt vårt fostbrödrafolk, det ädla svenska folket med de rika minnena från Gustafvernas och Carlarnes tider, med de outplånliga vittnesbörden om ett kraftigt ingripande i verldshändelsernas gång under vigtiga och svåra förhållanden, med hvilket vi nu i nära ett halft århundrade ha varit förenade i trofast samlif, delande ljuft och ledt och mer och mer lärande att känna, akta och älska hvarandra. Ja, välsignelse hvile öfver Sverge, öfver dess slätter och sjöar, dess berg och dalar, dess verksamhet och utveckling! Välsignelse hvile öfver föreningen, att den må vinna styrka och bära frukt under ömsesidigt förtroende och högaktning. Välsignelse hvile öfver de förenade rikenas gemensamma framtid, så att vi, förbundna i kärlek och starka i endrägt, mer och mer må intaga den plats och utföra det värf, som är oss anförtrodt i den stora verldsordningen! En skål för Svergej vårt älskade brödraland.? En insändare uppmanar i Christiania-Posten till upprättande af frivilliga skarpskyttekompanier, bland annat af det skälet, att öfverenskommelser om de internationella förbållandenas ordnande ej förmå att bibehålla det oda förståndet folken emellan, om de ej vid förefallande behof kunna upprätthållas med en styrka, som inger respekt, Kristianias tidningar meddela fullständigt hr Dalmans motion i anledning af Storthingets beslut om ståthållareskapets upphäfvande och söka i vidlyftiga artiklar att vederlägga påståendena om svenska ständernas rätt att taga befattning med denna sak. — Aftenbladet yrkar att norska regeringen genast bör i bestämda ordalag uttala, det svenska ständerna ej ha rätt att blanda sig i norska grundagen, ochär öfvertygadt avt Storthinget skulle understödja en sådan protest. I en: anvan uppsats vill Aftenbladet visa, att Norge har en ärofull krigshistoria från nyare tider än sagans. För detta ändamål har Aftenbladet -hoplefat alla. de tillfällen, då svenska ströfkårer misslyckats i sina anfall mot några, platser i Norge. Att det, med ett par undantag, gick annorlunda år 1814 tillskrifves helt och hållet kung Christian Fredriks feghet och oförstånd.