TEKNISKT. Rening af terpontinolja. (Brovets ä nvention. V. 20.) Terpentinolja, isynnerhet af vissa kådsorter (h bland de skandinaviska), har ofta en vidrig lukt. soni gör den obrukbar till målning i rum och till flera andra behof, hvartill man derföre nödgas begagna fransk eller amerikansk terpentinolja. En fransman, Mathieu i Marseillo, har nu upplyst att den franska terpentinoljan ofta har tjärlukt och dessutom en mörk färg, men att man renar den på samma sätt rofolja renas till lampolja, nämligen medelst svafvel syra; Som terpentinoljan är flygtig, fordras likvul efteråt en ny destillering. Terpentinol:an blandas med 2 H svafvelsyra, om 66 Baumi, och sammanskakas dermed starkt en tir ma. Srvafvelsyran förkolar dervid de terpentinolj erenande ämnena och gör henne mörkröd. M Ag blandningen i ro en timma, och afhäller dan den klara oljan från fällningen, hvilken ; håller svafvelsyran. Det afhällda blandas med litet krita, för att borttaga den svafvelsyra, som ännu kaa firnas qvar deri, lemnas ätt fälla kritan, och destiljeras sedan. Den öfverdestillerade oljan då fö ;s och har blott en svag, men aromatisk . Äfven denna kan bortskaffas genom eterpentinoljans bland-i ing med raffinerad fet olja, som upp foktime net, och ny destillering. i Om bruket al trapprostar, I eldstäder under! angpannor, Preussiska bergsamtet i Saarbricken har i något Stver ett års tid användt trapprostar i eldstädernn! för de ångmaskiner, som användas vid Saardistriktets stenkolsgrufvor, för att kunna tillgodogöra det stenkolsgrus, som i mängd alstras vid grufdriften och har jemförelsevi idiigt bandelsvärde, De sår j i nn ä