Bygnadssättet I städerna. Till redaktionen. af Aftonbladet. Vid en resa på kanalen: för någon tid sedan varseblef insändaren hur den ena byggnaden efter der andra nppbygges vid Töreboda utan ordning eller smak. TInsändaren tänkte då för sig sjelf: här blir troligtvis i framtiden en köping eller måhända — stad — och månne ej ortens landshöfding eller an nan vederbörande kunde ställa så, att den blifvande köpingen blefve vackert och ändamålsenligt anlagd Såsom en följd häraf påträngde sig följande reflexioner cch som jag önskade få i tryck tillkänna gifne till herrår landshöfdingars, landthushållnings sällskapernas eller ahdra intresserade personers begrundande. Äro ej våra småstäder i allmänhet fula? Borde ej de nu under anläggning eller under utvidgning va rande förskönas, neml. Motala, Arvika, Oscarshamnr Vernamo, Örnskjöldsvik, Skellefteå, Ratan m. fl Hvad är det man saknar i staden? — landet och den gröna naturen — hvarföre ej söka ersätta det: Detta kan ske 1 tt nog i vårt på utrymme rika land genom att tilltaga gatorna så breda, att en 15 fots breda planteringar eller parterrer får rum framför husen på ömse sidor af gatan hvarigenom man får grönt utanför fönstren och ej blir begapad af för bigående m, m.; derjemte tiiltagas tomterna mellar gatorna så stora, att bakom byggnaderna — nödiga uthas öch gård jemte utrymme för trädgård bere das. Minst en park eller promenadplats bör alltid finnas i stad; den kan anläggas omkring kyrkan, då begrafningsplats altid bör läggas utom stadens om råde, eller annorstädes; och utom tularne, hvarest allser böra planteras å ömse sidor af vägen, böra ej lador eller andra Vaoprydande bygnader få förläg: gas: Finner:en å eller elf genom staden, bör hamngata anläggas derutmed och magasinerna på går darne bakom hamngatans byggnader. I. RR