tadt att innehålla AV ull ov procent atv tjenstervännens löner samt pålägga en ny skatt. RIKSDAGEN. DAGENS PLENA. Ridderskapet ooh Adeln, Först öppnades hrr elektorers lista rörande nya val till ledamöter och suppleanter i följande utskott: FiTill suppleanter i statsutskottet: hr B. von Print2encreutz, hr E. T. Wrangel och hr J. J. Hagströmer. Till ledamot i bevillningsutskottet: hr 3. C. Woljfelt, samt till suppleant frih. D. Schultzenheim. Till suppleant i lagutskottet: grefve H. E. Taube. Derefter fortsattes behandlingen af konstitutions utskottets memorial n:o 2, hvarvid början gjordes med J:de punkten, angående förändrad tid för inlemnande af konungens: proposition rörande statsverkets tillstånd och behof; bifölls utan diskussion. : ; 10:de punkten, angående bankosedlarnes inlösande äfven med guld, väckte en längre debatt, uti hvilken deltogo statsrådet Gripenstedt, hr Akerman, hr Ehrenhoff, hr Wolffelt, grefve Lagerbjelke och hr N. von Koch, hvilka alla afstyrkte förslaget, hufvudsakligen på den grund. att andra länders erfarenhet i afseende på dubbla valutor. icke varit särdeles lycklig. Grefve Lagerbjelke ansig det likgiltigt, om förslaget antoges eller ej, emedan de förhållanden, som vid förra riksdagen bestämde utskottets beslut, neml. projektet att i Hamburg och i Preussen guld skulle antagas tili myntfot, nu mera icke finnas. Statsrådet Gripenstedt ansåg den största försigtighet böra iakttagas i fråga om ett lands gifna myntfot, men ville icke neka att banken skulle vara obetaget att med större-frihet än förut begagna sig af guldet i vexelaffärer. På framställd proposition förkastades förslaget. 11:te punkten, angående uppskof uti riksdag, väckte en liflig debatt. För förslaget tälade grefve Lakerbjelke, grefve af Ugglas, hr G. Cederschiöld, frih Raab och grefve Sparre, hvilka alla ansågo förslaget 1 hög grad vigtigt ech välgörande för riksdags ärendenas jemnare och snabbare gång. Mot detsamma uppträdde åter hrr Printzensköld och Ehrenhoff, den sednare för det icke den förre skulle stå ensam uti att förkasta detsamma. Motståndarnes skäl vore egentligen den tillökning i kostnader, som skulle blifva en följd af det nya sättet, samt att den ena:riksdagen skulle komma inpå den andra; och hr Printzenskölds argumenter blefvo på ett öfvertygande och grundligt sätt vederlagda af grefve af Ugglas. grefve Lagerbjelke, frih. Raab och hr G. Cederschiöld. Debatten, somisynnerhet på slutet antog en gansk humoristisk anstrykning, fick genom oupphörliga repliker en ganska stor utsträckning, och då, på framställd proposition, nästan enhälligt bifall förspordes, begärdes af hr Printzensköld votering, hvilken utföll så, att förslaget blef med 116 ja mot 16 nej af ståndet difallet. F Hr D. G. Bildt framställde derpå det förslag, att ridderskapet och adel skulle af skyldig grannlagenhet mot presteoch bondeståndet, uppskjuta behandlandet af tolfte och efterföljande punkt, tilldess dessa stånds beslut blifvit kända; föranledde en liflig meningsstrid. Med motionären instämde grefvarne Liljenkvantz och E. Sparre samt frih. Rehbinder, mot förslaget åter uppträdde hr G. M. Stjernsvärd, frih. W. F. Tersmeden, hrr Adelborg och Brakel samt grefve af Ugglas, hvilka alla ansågo en dylik grannlagenhet alls icke på sin plats uti frågor, som röra hela representationen och icke dessa stånd enskildt. Landtmarskalken förklarade sig endast kunna framställa proposition på det vilkor, att dessa punkter skullc föredragas näst efter den 20 dennes, oberoende deraf, huruvida de -båda ståndens beslut då blifvit fattade eller ej, och sedan hr Bildt dermed förklarat sig nöjd, framställdes propositionen, hvilken med blandade ja och nej besvarades. Sedan landtmarskalken förklarat. att han ansåge hr Bildts förslag bifallet, begärdes af hr Stjernsvärd votering, hvilken utföll så, att förslaget blef med 77 .nej. mot 41 ja af ståndet afslaget; hvadan ståndet kommer att i afton till behandling företaga den 12:te punkten. . Prestoståndet. EF Sedan från ståndets -elektorer tillkännagifvits, att till suppleanter i statsutskottet antagits hrr Selander Källström och Arrhenius, återtogs. föredragningen a! konstitutionsutskottets memorial med de hvilande grundlagsförslagen. Nionde punkten deraf, hvarmed föredragningen började, afslogs, efter det hrr Lindgren, Berlin, Beckman, Söderberg, Butsch, J.J. Nordström och Agardh afstyrkt, samt hrr C:ilson och Sandberg förordat förslagets antagande. Tionde punkten, om ändring i 72 rcgcringsformen i så måtto; att bankens sedlar skulle med gulu eller silfver inlösas och bestämmandet, å hvilketdera slaget sedlarne skulle komma att lyda, bero på särskilt lagstiftning, framkallade en liflig diskussion, sierunder hrr Agardh, sAlmqvist, A. Nordström och Selander yttrade sig förbifall, hvaremot hrr J. J Nordström, Sandberg, Wensjoe, Nordlund. och Käll ström yrkade åfslåg. De båda hvarandra motsatte meningarne blefvo utförligast framförda af professor Agardh: och -rlksarkivarien Nordström, hvilka under diskussionen flera. gånger bade ordet, bemötande dels hvarandras, dels de af: öfriga talare under diskussionen framställda åsigter. Den förstnämnde erinrade derom, att guldet under de sistförflutna tio åren alltmer börjat undantränga silfret från Europa till Orienten samt ati omständigheterna således lätteligen kunde göra nöd vändigt äfven för oss att följa med strömmen, hvar före man ej borde försvåra möjligheten att rätta sig efter omständigheterna ; silfrets undanträn gande berodde nemligen icke på en tillfällighet, utan pi en kraft, verkande, snart sagdt, med naturlagens nödvändighet, och hvars verkningar vore grundade i tets dubbla egenskap af värdemätåre och bytesmed Då nu hvarje måttstock måste hafva den egens pen, den är bestämd att mäta,företrädesvis utbild måste myntet, såsom måttstock för värdet, göras ett ämne, som företrädesvis har egenskapen af värl utbildad. Denna omständighet har gjort de u metallerna till myntmateriel öfver hela verlden. Ai dessa båda skulle, då guldet har högsta värdet denna metall också företrädesvis varit egoad att unvändas till mynt, och hindret härför har endast rott af den bristande tillgången på guld. Men den efter 1848 inträffade ökade tillgånge på gul dan Kaliforniens och Australiens guldm r inkomi i verldsmarknaden, funno vi att, då förut guldet s myntfot varit antaget endast i England ock Brenier vu deremot de två näst England rikaste lävder pi jorden öfvergått till antagandet af guldet såsom huf vudsaklig värdemätare. Sådant ville talaren ej uns. för en tillfällighet, utan trodde att dylika fenomener 1 kasom hvad särskildt för vårt lands förhållanden vor: af betydenhet, guldets egenskap att, såsom till t:n och volumen mindre, i förhållande till v än silfret, vara lättare än silfret att, i händelse a befarad fientlig öfverrumpling, från banken flytt sätva i säkerhet, tillräckligt talade till fördel för de föreslagna grundlagsförändringen. BERiksarkivarien Nordström lemnade .en redogörelst för den utveckling förevarande myntfråga, haft England, Frankrike och Tyskland, och ådagalägga att, när guldeti de oliks tagits såsom myntfot, sådant icke Pp Princip, utan med anledning af tidsomstän och tillfälliga förhållanden. -Tikartade för hade ej hos oss inträffat, och vore således den före slagna förändringen, såsom icke principiet dig, icke heller af behovet påkalla