FYR LE NN NE omöjligt. EE Ständernas gemensamma öfverlöggning i går afton angående frågan om nya elementers inrymmande i bondeståndet var särdeles lifvad och upplysande. Ett synnerligen godtintryck gjorde framförallt det sansade, fördomsfria och varmt fosterländska sätt, hvarpå flera af bondeståndets ledamöter yttrade sig i frågan. Af de öfriga ståndens ledamöter talade endast expeditionssekreteraren G; Cederschiöld, hr W. F. Dalman, professor Carlsson och riksarkivarien Nordström, alla tillstyrkande den föreslagna grundlagsändringens Hr Cederschiöld utvecklade uti ett längre anförande, som vi redan i dag äro i tillfälle på annåt ställe i bladet meddela, svårigheten, att icke säga omöjligheten, att åstadkomma en total representationsreform på en gång, samt de vådor en sådan åtgärd skulle medföra, äfven om den läte sig verkställa; men att man lugnt och säkert kan uppnå samma mål, om man, hållande detsamma stadigt i sigte. genom partiella förbättringar ingjuter nytt Jit i de gamla formerna, tills dessa blifva så uppmjukade, att ändtligen äfven enklare och bättre former blifva en naturnödvändig, sjelfmant framträdande följd af den inre utveckligen. — Professor Carlsson ådagalade äfven uti ett klart och fängslande anförande, att det steg, som man nu stode i begrepp att uttaga, utgjorde ett konseqvent fortskridande på den bana af successivt fortgående utveckling, hvilken blifvit beträdd genom universitetslärares och vetenskapsmäns inrymmande i presteståndet, frälseoch säteriegares upptagande i bondeståndet samt husegaresoch när. .s: kares i borgareståndet; och att genom dess antagande böndeståndets inflytande ofelbart skul!le stärkas, då detta stånd dädanefter komme att reRN nästan all jordegendom i landet. u förr bondeståndet samtyckte till denna reform, som förr eller sednare ofelbart skulle göra sig gällande, desto mer gjorde sig ståndet förtjent af representationens bifall och nationens erkänsla. Riksarkivarien Nordström erinrade, att i intet ännat fall än i fråga om valrätt och valbarhet till bondeståndet fästade grundlagen, vid bestämmandet af en persons valifikationer, afseende på hvad han varit, blott hvad: han är, och förslaget åsyftade således endast att i detta hänsegnde bringa öfverensstämmelse uti grundlagens stadganden, och den grundsatsen komme det oaktadt att orubbadt qvarstå, att ingen är bonde, som tillhör annat stånd eller är i statens tjenst, Bland de ledamöter af. bondeståndet, som uppträdde, yttrade sig två, nemligen Bergström från Kopparbergs län och Anders Gadhyndssön från Halland, emot förslaget; den förre af farbåga att genom en sådan förändring bondeståndet skulle blifva undertryckt och icke längre komma att representeras af bönder, såsom detenligt denne talares åsigt borde göra. Anders Gudmundsson motsatte sig förslaget derföre, att bondeståndet, som redan nu har, i förhållande till sitt antal, en alltför ringa andel i representationen, skulle få en ännu mindre, om det delade med sig åt de nu orepresenterade. Det vore adel och prester, som skulle dela med sig, icke blott åt de nu orepresenterade utan äfven åt bondeståndet, och derföre vore också önskningarne om en genomgripande representationsreform allmänna i hela landet. I strid mot dessa åsigter yttrade sig deremot C. A. Larsson från Östergötland, Anders Eriksson från Elfsborgs län, Rosenberg från Skåne och Nyqvist från Wermland. Alla dessa talare understödde varmt den föreslagna förändringen, ådagaläggande att bondeståndet ej kunde hafva någon skada deraf, enär de, som tillhöra hvad man mu kallar det egentliga bondöståndet, alltid vid valen bibehölle.en sådan öfvervigt, ätt ingen, som tillhörde de nya kategoriern, hade ringaste utsigt att. blifva vald, om han ej åtnjöte allmogens förtroende; men att ståndet deremot vunne den betydliga fördelen, att kuhna inom en vidgad krets söka dem, som bäst kunde vid riksmötet bevaka samhällets och jordegarnes intressen, hvarigenom ock den andel i representationen, som tillhör bondeståndet, i sjelfva verket finge en ökad vigt; ty siffran betyder icke mycket, om icke någon står bakom densamma, och ju flera de äro, som stå der, ju mer betyder bondeståndets fjerdedel. Dessa yttranden helsades at riksförsamlingens litliga bifall, och isynnerhet tycktes Anders Erikssons lugna och flärdfria framställning och den prägel af-trygg odalmannavärdighet samt sundt praktiskt förstånd, som utmärkte hela hans uppträdande, tillvinna sig allmänt erkännande. s—! HA ofönidamita 4 TIL on 2