en sådan utgång af saken endast draga den slutföljd, att bondeståndet under nuvarande förhållanden anser sig i sin närvarande sammansättning så starkt, så inflytelserikt inom representationen, att det icke behöfver någon förstärkning, att det stöter ifrån sig den intelligens, som kunde ställas till dess förfogande, genom att ge valbarhet åt en mängd personer, som tillförene varit embetsmän eller stadsboer, men som nu i afseende på yrke och oberoende befinna sig i alldeles samma ställning som bondeståndets nuvarande ledamöter, och bland hvilka det ofantligt öfvervägande antalet af allmoge lätt skulle förstå att urskilja och gifva sitt förtroende endast åt dem; som ärligt och uppriktigt vore folkets min. Det skulle i sanning vara intres sant att höra ett försök till verkligt försva för en sådan orimlighet, som att bondeståndet, sedan det vid förra riksdagen antagit förslaget till utvidgad representationsrätt i borgareståndet, skulle låta en inskränkning i hem. mansegares representationsrätt qvarstå, som ur ingen synpunkt kan rättfärdigas och som bland annat numera leder till det orimliga förhållande, att om en person en mycket kort tid varit husegare i en stad och derstidesbosatt, skall han för all tid vara utestängd från repre sentationsrätt i bondeståndet, äfven om han är så rent och. obemängdt och uteslutande bonde som trots någon inom Sverges landamären. Hvad åter angår förslaget till utvidgad repeesentationsrätt i presteståndet, så anse vi detta förslag numera icke innebära ett framåtskri-. dande, utan ett verkligt tillbakagående, ochi att detsamma derföre bör förkastas. Genom dön sednaste förändringen i borgareståndets re-; presentation ha redan flera utmärkta och sjelf-! ständiga skolmän vunnit inträde i nämnde stånd. I samma stund som den nu föreslagna förändringen ifråga om presteståndet skulle! bli sanktionerad, skulle skollärarne vara att räkna till presteståndet och dymedelst till följd: af stadgandet i 14 3 mom. riksdagsordningen, förlora all både valrätt och valbarhet! till borgareståndet. Denna förlust för borgareståndet och för representationen skulle icke i någon mån uppvägas derigenom att fem skolmän finge säte i presteståndet. Utom det att dessa, såsom fallet vanligen är med presteståndsvalen, skulle komma att utses under episcopala och efora!a auspicier, så skulle de äfven i bästa fall i presteståndet icke kunha utöfva något inflytande på nämnde stånds anda och karakter, hvaremot deras dervaro endast skulle öka prestestindets ohemula pretention att representera det högstas och utgöra ett nytt sammankedjande af kyrkan och skolan: Vi tro, att om man kunde höra skolmännens egen mening, så skulle ett ofantligt öfvervägande antal af dem motsätta sig ett förslag, som medför för dem icke obetydliga riksdagskostnader, utan -att de derigenom kunna hoppas att få skolan verkligt representerad, men som deremot beröfvar dem en representätionsrätt, som kan vara dem och landet till något gagn. : Bland de öfriga hvilande grundlagsändrings-! förslagen ha de; som innefattas uti punkterna 1 och 2, rörande förändring istatsrådets sammansättning, redan af oss blifvit omordade och voro: i går afton föremål för rikståndens gemensamma öfverlägging. Vi lemna här en kort öfversigt af de återstående. ; N:r 3 i konstitutionsutskottets ifrågavarande memorial utgöres af förslaget till den ändring i och tillägg till I2 8 regeringsformen, att konungen, för att sluta förbund och afhandlingar med främmande makter, skall hafva hört statsrådet och icke såsom hittills, endast utrikesministern och en annan tillkalladstatsrådsledamot. Mot detta sannt konstitutionella förslag torde måhända knappt något motstånd vara att förvänta annat än från någon ultrarojalist af den gamla skolan eller anhängare af en förgången tids falska kabinettspolitik. N:o 4; innehållande ett tillägg till nyssnämnde S af regeringsformen, att ej må konungen utan rikets ständers samtycke blifva regerande furste af utländsk siat. Om än detta förslag (grundadt på motion af fribh.. Paykull) i sitt ursprung inneburit ett slags antiskandinavisk demonstration, så har lagstiftaren blott att betrakta detsamma i och för sig sjelf; utan afseende på de tillfälliga bevekelsegrunder, som framkallat detsamma. Då detta förslag är fullkomligt öfverensstämmande med andan i vår konstitutionella författning och då det för den -händelse, att den skandinaviska unionen skulle komma att omfatta äfven det tredje af Nordens brödrariken, är af vigt att äfven svenska folkets ombud få ba ett ord med i laget vid uppgörandet af en sådan förening, för att tillse att den icke måtte bli alltför bristfälligt anordnad, så kunna vi ej föreställa oss annat än att den könstitutionella frihetens vänner gifva sitt bifall till denna grundlagsförändring. M 5. Angående tillökadt antal domarei ko-! nungens högsta domstol. j Antalet af högsta dömstolens ledamöter är för! närvarande endast tolf. Att detta antal är allt: för imskränkt, har erfarenheten obestridligen gen enär isynnerhet detill K. M. full-; följda tvistemålen, hvilkas afgörande fordrar både mesta tid-och arbete, årligenttillökas, och! balanserna derigenom förstoras till den grad, att, oaktadt den ansträngande verksamhet, som; användes både af föredragande r och högsta! domstolens ledamöter, det numera någon gån dröjer tre till fyra år innan dylika mål binna att i sin ordning hos högsta domstolen före-! dragas och afgöras. Också yttrar konstitu-) tionsutskottet uti det af rikets ständer gillade betänkandet i ämnet, att en snar förstärkning; af hösta domstolen är oundgänglig, såvida icke ett slags rättslöshet skall inom svenska samhället uppstå. Utskottet har således varit af den mening, att antalet af högsta domstolens ledamöter, med hänseende dertill, att domstolen skulle kunna arbeta på två afdelningar, borde ökas till högst aderton. Men då