Stockholm den Zl November 1599.3 Hvad först angår det uti denna skrift omförmälta förhållande, att slöjdföreningens ledamöter vid allmän sammankomst skulle ha enhälligt uttryckt den önskan, att; oaktadt den af K. M. befallda nya organisationen af skolans styrelse, den lärometod, som af slöjdföreningens direktion nu blifvit i skolan införd, måtte under ledning af nämnde direktion obehindradt fortgå, så torde det ej vara ur vägen att erinra, att detta skedde vid slutet af det bedröfligt ryktbara sammanträdet å mindre rådhussalen den 9 sistlidne November, då en minoritet, som satte något värde på skick och anständighet i allmänna förhandlingar, drog sig tillbaka och lemnzde fältet öppet åt en majoritet, som till största delen utgjordes af personer, hvilka af direktionen blifvit i massa inkallade omedelbart före sammanträdet, och detta med sådan brådska, att inbjudningsbrefven utfärdats innan protokollet för det direktionssammanträde, der beslut härom fatt ts, bunuit att justeras. Vi ärna här icke ingå uti detaljer i afseende på sä:skilta lärometoder; men då komiterade uti : enna skrifvelse trott sig. kunna påstå, att den s. k. reorganisation, det vill rätteligen säg : inskränkning och nedsättning, som direkt: nen trött sig kunna företaga med en läroanstalt, som nästan helt och hållet underhålles på allmän bekostnad, och till hvars icke; blott bibehållande på den ståndpunkt, dit den hade hunnit; utan derjemte ytterligare utveckling och utvidgning, rikets ständer vid sednaste riksdag hade lemnat ett frikostigt anslag; så torde det vara lämpligt att i största korthet erinra om några faktiska förhållanden. Svenska slöjdföreningens i hufvudstaden inrättade söndagsoch aftonskola för industriens arbetare hade redan från de första åren af sin tillvaro vunnit allmänhetens odelade bifall för hvad hon uträttade och ansågs kunna med tiden uträtta till allmänt ga Man b-römde sammanstämmande dess I liga lärometod. Kännedomen om den märkvärdiga framgång, med hvilken arbetare under sina fritimmar begagnade hennes undetvisning i vetenskapens och konstens elementer, spridde sig öfver landet, och äfven från aflägsna orter kommo, sedan sommarens arbeten afstannåt, arbetare för att tillbringa vintern i hufvudstaden och för-att ter, efter fullbordadt dagsarbete för det nödiga uppehälet, om aftonen i slöjdskolan vinna kunskap och konstskicklighet. Till och med från Finland kommo arbetare, för att med understöd af sitt lands allmänna medel tillbringa vintrarne i Stockholm för studier i slöjdskolan. Tidigt hade Sverges regering och rikets ständer omfattat denna undervisning. med välvillig uppmärksamhet. Vid hvarje ny riksdag erhöll slöjdskolan förökadt statsanslag för sitt bestånd och för en fortgående utveckling på cen beträdda vägen. Regeringen hade genom särskilt understöd gifvit sitt bifall till och sin stadfästelse åt skolans steg till. en högre undervisnin? på yrkesoch konstbildningens område. Stockholms magistrat och borgerskapets äldste hade, efter en anhållan af svenska slöjdföreningens direktion om förökadt anslag af stådens kässa till denna undervisning, uppdragit åt en komitg, bestående af en maistratsperson, en handlande och en handtverare, att efter tagen kännedom om skolans or: ganisation och hvad dermed sammanhang eger inkomma med yttrande-i ämnet, och magistraten och herrar femtio äldste, som derefter i skrifvelse af den I Februari 1856 underrättade svenska slöjdföreningens direktion, att de beviljat till och med en högre tillökning i skolans anslag, än korhiterade hade föreslagit, meddelade då äfven, att nämnde komiterade på det bela funnit skolans organisation och verkningssätt ändamålsenliga och lofvärda samt skolans direktion, föreståndare och lärare förtjenta af hvars-och ens tacksamhet för sina med: framgång. krönta bemödanden till skolans fördel. Och anföres vidare att komiterade ha yttrat följande : : Det upplysta nit och de aldrig hvilande omsorger från direktionens och föreståndarens sida, dem slöjd: föreningens skola hade att tacka för sin fortgång och utveckling, det göda denna läroanstalt i svenska indöstriens och näringarnes intress utöfvat, den odling till:seder; förstånd och -konstfärdighet, den åt svenskå-arbetare beredt, äro för väl och allmänt kända att af oss behöfva särskilt vitsordas, och vi uttrycka en;som vi tro af hvarje fosterlandsvän delad önskan att denna skola måtte för framtiden kunna ändamålsealigt och fullständigt vidmakthållas.. EH Efter en sådan beskrifning på skolans verk samhet, efter sådana vitsord öfver dess före ståndare, som organiserat denna undervisning och med en nästan exempeilös ihördighet ledt henne uti nära fjorton år, kan man väl fråga, huru det nu är mö gt att med något sken af trovärdighet ja framställa hela denna ledning såsom förfelad, hela denna efter hand under allmänt bifall från alla auktoriteter samt alla opartiska och kompetenta personer utvecklade organisation såsom ett misstag. Att de handtverksmästare, som pu nyligen börjat en agitation mot skolans plan att vara en för hela landet och dess industriella utveckling gagnelig läroanstalt, icke äro kompetenta att bedöma detta, och att de minst af alla äro opartiska i detta hänseende, torde lättelien kunna inses, De gamla skråidgerna, till öljd af bvilka arbetarne skulle vara nästan såsom mästarens egendom både till själ och kropp, äro visserligen i det närmaste aflifvade, men de: framstå dock understundom såsom bleka gen ångare. För dem, som uppfatta saken ur denna synpunkt, är det en styggelse att slöjdskolan skulle kunna vara, hvad med de lemnade statsanslagen är afsedt, en popuJär arbetare-högskola för hela landet, der den arbetare, som har goda anlag, omtanka och. flit, kan på lediga stunder erhålla en så grundlig underbygnad och såmycken utveckling i kunskaper och smak, att han väsentlen kan bidraga till att föra hela sitt yrke ramåt och bli en verksam länk i den industriella utvecklingens kedia. Den åsioten. att ox Aa