Ef Derpå företogs hr G. M. Stjernsvärds, sedan för plenum bordlagda förslag rörande gemensamma öfve läggningar om landets finansiella ställning. Denna motion bestreds af frih. Cederström, som ic! ansåg det konseqvent af ståndet att bifalla ett s dant förslag, sedan det förut afslagit hr Flachs samma syftning. Allmänna öfverläggningar äro ny tiga i grundlagsfrågor och då beslutet är nära fö handen, men detta är här icke fallet. Yrkade de före. afslag. Motionären uttalade sin förundran öfver att fri Cederström, som i förra plenum så varmt förordad gemensamma öfverläggninogar, nu icke ville medgifv sådana. Men förra gången gällde det blott ett al slag åt några få personer, och frågan om hemman egares representationsrätt hör också ej till de idte som friherren förfåktar, ty en lappning på den gaml rocken kunde ju alltid komma den att hålla änn några år. Denna fråga gäller åter utgifterna, och skälen ti afslaget skulle kunna sökas deruti, att ridderskapt och adeln har största nyttan af de förhöjda ansle gen, — men detta stånd borde dock visa de öfrig den grannlågeoheten att icke utesluta dem från d sakrika öfverläggningar som i finansfrågorna blifvi afgifna inom detta stånd, och hvilka icke fördunk lats af några anföranden i de öfriga stånden. Ma borde derföre låta dessa få höra de goda åsigterne Hr Ehrenhoff skulle hafva tillstyrkt motionen, or första hufvudtiteln blifvit utesluten, ty det vore ick tillständigt att diskutera densamma. Ville motionä ren utesluta den, så skulle talaren tillstyrka motionen Grefve Lagerbjelke trodde det icke nu vara rätt tiden ati besluta dylika öfverläggningar. Utskotte ha ännu knappast hunnit börja sina arbeten, och frå gan är således allt för tidigt väckt. Rätta tiden fö sådana sammanträden är då utskotten hunnit in komma med sina betänkanden. Motionären förstod icke hvarföre 1:sta hufvudtiteh skulle vara ömtåligare att diskutera än någon af di andra. Då borde den också uteslutas ur Kongl. Maj:t proposition, ty så länge den finns der, ega ständern: att derom rådpläga och besluta. Ansåg dessuton tiden just nu vara inne att granska densamma, t) vid ett tronombyte kan en nedprutning ske, hvilke deremot icke så lätt läter sig göra sedan en regen under en längre tid uppburit ett visst anslag. -— Hvac grefve Lagerbjelkes yttrande vidkomme, så kunde mo tionären icke annat än tro att preliniinära öfverlägg niovgar skulle vara af nytta äfven för de utskotts medlemmar, hvilka icke anse sig fullkomliga, Fort for derföre att yrka bifall, Sedan motionären och grefve Lagerbjelke ytterli gare replikerat hvarandra, framställdes proposition hvilken med blandade ja och nej besvarades, och se dan landtmarskalken förklarat motionärens förslag afslaget, begärdes af denne votering, hvilken utföll så, att förslaget med 86 nej emot 21 ja blef af ståndet förkastadt. På frih. Åkerhjelms förslag beslöts att ytterligare 3:ne suppleanter skulle i ståndet utses. Prosteständet. Efter protokollsjusteringen tillkännagaf erkebiskopen, att de gemensamma öfverläggningarne angående de 2:ne första grundlagsförändringsförslagen komma att försiggå på torsdags och äfven om så nödigt är på fredags afton samt börjas kl. 5. Derefter föredrogs ridderskapet och adelns inbjudning till enahanda öfverläggningar rörande utvidg: ning af representationsrätten inom bondeståndet för åtskilliga jordegande ståndspersoner på landet. Bifall förordades af professor Carlson, riksarkivarien Nordström och doktor Sandberg; hvaremot professor Lindgren och prosten Söderberg ansågo frågan vara fullkomligen utredd, äfvensom mindre grannlaga emot bondeståndet samt endast borttaga tiden, hvarföre de motsatte sig inbjudningens antagande. Förstnämnde talare åter framhöllo frågans stora vigt och fördelen af att derutinnan få höra skiljaktiga meningar och särdeles de skäl bondeståndets medlemmar hafva att anföra för dess ogillande. Vid omröstningen utföllo 35 röster för inbjudningens antagande och 20 röster.för dess förkastande. Grefve Taubes motion i fråga om jernvägsförbindelse mellan Stockholm och Upsala förordades af domprosten Knös, som erinrade om vigten af en nära förbindelse mellan landets hufvudstad och dess förnämsta kulturstad, hvaremot komminister Beckman, som afstyrkte bifall till motioneh, särskilt uttryckte sitt ogillande af densamma, så vidt derigenom åsyftades, att staten skulle för jernvägsföretaget ikläda sig räntegaranti, enär, enligt talarens åsigt, häraf lätteligen kunde föranledas mindre hushållsaktighet å den blifvande jernvägsstyrelsens sida, hvilket åter ej vore så mycket att befara, om staten till företaget lemnade sitt bistånd i form af lån. Med komminister Beckman förenade sig doktor Sandberg. Borgaroståndot. Med anledning af bondeståndets inbjudning till de öfriga !stånden att besöka dess klubblokal, beslöts enahanda inbjudning från borgareståndet till öfriga stånden. Vid derefter skeende öfverläggning angående suppleantvalen stannade ståndet i det beslut, att 2:ne suppleanter skulle väljas för hvarje utskott. Med anl. af lagutskottets memorial, innehållande granskning af justitieombudsmannens embetsberättelse, förenade sig ståndet, på förslag af hr Thollander, i det af utskottet meddelade vitsord att justitieombudsmannen med nit, skicklighet och oväld förvaltat sitt embete. Frågan om lokal för justiticombudsmansexpeditionen remitterades till statsutskottet. Derefter förekom expeditionsatskottets förslag, att tryckningen af de motioner, som inom riksstånden väckas, skulle ske i ett sammanhang såsom särskildt bihang till protokollen. Hrr Schenström, Gråå, Wern, Lovån, Rydin, Trägårdh, Björck, Ericsson och Kock talade för förslagets antagande, hr Lallerstedt ensam deremct. Ståndet beslöt att godkänna nämnde expeditionsutskotts förslag. Vidare förekom från ridderskapet och adeln inbjudning om gemensamt sammanträde, för att behandla den hvilande grundlagsfrågan, angående hemmansegares representationsrätt. Hr Billström yttrade sig afstyrkande. Då ståndet med blandade ja och nej besvarade talmannens proposition på bifall, skred man till votering, hvilken utföll så, att med 30 nej emot 24 ja inbjudningen förkastades. Slutligen uppläste hr Lindeström motiveringen till den af honom väckta motionen om juridiska och medicinska fakulteternas förflyttning ifrån universiteterna till hufvudstaden. Ståndet åtskildes kl. half 1. Bondeståndet. Talmannen anmälde efter slutad justering af föregående plenidagars långa protokoller, att, sedan två stånd bifallit hr Hjertas motion om gemensamma sammanträden i fråga om grundlagsförändring rörande ökadt antal statsråd och ett nytt statsdepartement, i talmanskonferensen blifvit öfverenskommet, att landtmarskalken skall till sådant sammanträde ä riddarhuset i morgon afton kl. 5 utfärda kallelse, då a at år dat BRUNE NR sr RR SÅ RR BARR