view, som låg i Jeddo med nägra örlogsartyg, utverkade att högsta embetsmanner på stället, der morden föröfvades, blef afsatt; och dessutom säges det, att regeringen afträdt södra delen af den stora ön Saghalien ät Ryssland. — Ett för utländningar gynsamt ministerombyte väntades i Jeddo. RIKSDAGEN. DAGENS PLENA. Ridderskapet och Adeln. Vid justeringen af det protokol, i hvilket förekom friherre Knut Bondes anförande vid remissen af friherre von Schwerins motion angående riksbankens reorganisation uppstod en liflig debatt emellan finansministern hr Gripenstedt, friherre Bonde, br Mannerskantz, hr Åkerman, grefve Anckarsvärd, hr Björn stjerna och hr Stjernsvärd, en debatt för hvars hufmomenter på annat ställe i bladet redogöres. Borgareståndets protokoll, angående gemensamma öfverläggningar rörande sedan sista riksdagen hvi lande grundlagsförändringsförslag, i afseende på stats rådets sammansättning, begärdes på bordet. Hr G. Cederschiöld väckte derpå förslag om ge mensamma öfverläggningar rörande de förslag till grundlagsändringar, som omfatta inrymmandet a nya ledamöter i presteoch bondestånden. Dett: förslag begärdes på bordet. Efter uppläsande och läggande till handlingarne at några af bevillningsutskottets memorialer. företogos till behandling följande sedan onsdagens plenum bor-lagda motioner: Grefve A. v. Rosens motion angående inrättande af en homöopatisk sjukvårdsanstalt inom bufvudstaden Mot denna motion uppträdde på det mest afgjordz sätt friherre von Diben, som förklarade homöopatier vara helt och hållet hvilande på charlatanism och bedrägeri, och icke ansåg det finnas något skäl att understödja denna så kallade vetenskap. Motionären upptog till besvarande dessa anmärkningar, och ansåg icke en lära, som kunnat vinna så många anhängare, böra så der handlöst förklaras för charlataneri, Hr F. A. Cederschöld talade också emot motionen, och försvarade svenska läkarekåren emot den beskyllning för afund mot homöopaterna, för hvilken da i motionen beskyllas. Hr von Qvanten ansåg det vara skal att inrätta ett homöopatiskt sjukhus, för attpraktiskt kunna undersöka, huruvida homöopatien är så förkastlig, som man påstår, och förenade sig derföre med motionären; Efter ett yttrande af frih, R. Cederström, äfven emot motionens syftning, remitteredes den till statsutskottet. Rättelse: I gårdagsbladet uppräknades, bland å riddarhuset väckta motioner, en af friherre Leijonhufvud, om pension åt vafl. öfverstelöjtnant Bruncronas enka och barn. Det borde ha hetat öfverste BrunCronas. . Presteståndet. De från föregående plena å ståndets bord hvilande motioner hafva i dag till vederbörande utskott remitterats... Af dessa motioner företogs först i ett sammanhang prosten Sondens och domprosten Knös förslag till reorganisation af domkapitlen. I den häröfver förda diskussion deltogo, förutom biskoparne Annerstedt, Butsch, Bergman och Millen, kyrkoherden Ternström, prosten Arrhenius: och prosten Ljungdahl samt motionärerna sjelfva. Af de flesta talarne förordades domprosten Knös! försiag såsom lämpligast; dervid anmärktes likväl, bland annat, att tillräckligt afseende ej blifvit fästadt derpå, huru med den besvärliga förvaltningen af de penningemedel domkapitlen hafva om händer borde förfaras, enär denna förvaltning ansågs icke lämpligen kunna åläggas någon af de få konsistorieledamöterna, hvilka af sin tjenstebefattning i öfrigt vore tillräckligt upptagna. Vid i a ledning häraf gjord erinran att besagde göromäl kunde af konsistorienotarierna besörjas, invändes, att äfven dessas tid redan förut vore tillräckligt tagen i anspråk. Åtskilliga talare förordade anställande af en särskilt kamererare vid hvarje domkapitel, till handhafvande af kassaförvaltningen. Motio nerna jemte diskussionen remitterades till lagutskottet. Domprosten Knös motion om fördelande af boställsinnehafvares bidrag till allmänna byggnader på en tidrymd af 20 år, blef, beledsagad af yttranden af prosten Lundholm och doktor Säve, hvilken sistnämnde ansåg tidrymden i nämnde hänseende böra utsträckas till 30 år, remitterad till sammansatt lagoch ekonomiutskott. I anledning af den af pastor primarius Fallenius väckta motion om afskaffande af det vid sistlidne riksdag införda permanenta rektoratet vid elementarläroverken, uppstod en längre diskussion, derunder professor Carlson, under åberopande af de skäl, som vid förliden riksdag föranledt rikets ständer att yrka införande af fasta rektorsplatser, afstyrkte bifall till motionen, under erinran tillika om olämpligheten att söka upprifva ett af rikets ständer så nyligen fattadt beslut. Biskop Bergman fästade uppmärksamheten derpå, att redan många fasta rektorsplatser blifvit tillsatta, hvilkas innehafvare åtminstone icke kunde ställas på den rörliga fotförslaget åsyftade. Biskop Butsch erinrade om olämpligheten af rörliga rektorer, under förutsättning, att de, såsom föreslagits, tillika blefve ledamöter i domkapitlen. Doktor Gumelius, professor Lindgren och prosten Lundholm talade jemväl mot förslaget, likasom ock prosten Ljungdahl, hvilken sistnämnde dock sade sig fullkomligt godkänna dess syftning, ehuru den omständighet, att detsamma innefattade upphäfvande af ett utaf ständerna nyligen fattadt beslut, hindrade talaren att understödja motionen. Motionären understöddes deremot helt, och hållet af prosten Sondin och doktor Säve. Borgarestandets inbjudning till öfverläggning å gemensamt rum om de hvilande grundlagsförslagen i afseende å införande af ett nytt statsdepartement m. m., afslogs. Justitieombudsmannens tillägg till sin afgifna embetsberättelse remitterades till lagutskottet. Sedan föredragningslistan blifvit genomgången, uppträdde kyrkoherden Otterström, som, vid remissen af prosten Rundgrens motion om användande af den till folkskolorna anslagna del af den personliga skyddsafgiften, förbehållit sig att få afgifva yttrande, med ett anförande, deri talaren, hufvudsakligen förordande motionen, anmärkte såsom oriktigt, att de s. k. småskolorna erhöllo understöd af statens medel, hvilket, enligt talarens tanke, lätteligen kunde leda till de egentliga folkskolornas undertryckande, hvaremot talaren ansåg, i likhet med motionären, statsbidraget förnämligast böra användas till förbättring af de examinerade folkskolelärarnes klena lönevilkor. Af detta anförande föranleddes en längre diskussion, deri doktor Säve, professor Carlson pro starne Källström och Almqvist, doktor Nordlander, prosten Falk och komminister Svartengren deltogo, och blef denna diskussion jemte kyrkoherden Otterströms omförmälda anföranden, i likhet med den motion, som föranledt talarens yttranden, remitterad till ekonomiutskottet; hvarefter, och sedan protokollsjustering företagits, ståndets medlemmar åtskildes. Borgareståndet. . Till öfverläggning företogs: 1:o hr Hjertas bordlagda motion om förändringar i handelsordningen, hvarå hrr Palsaden och Codonaren instämde med mo