STOCKHOLM em 3 Dec. Ett i dag anländt telegram meddelar, att man fått ett slut på den ministerkiis, som seden några veckor egt rum i Danmark och hvilken icke haft sin grund i något nederlag, som ministören lidit, eller i några politiska svårigheter och förvecklin: ar, utan i vissa mera enskilta förbållanden, hörande ll det inre af det danska hofvets historia, hvilka äro allt annat än glädjefulla och uppbyggliga. Sedan alla försök att rekonstruera den gamla ministeren hade strandat på den Berlingska klippan, hade konungen vändt sig till kammarherre Rotwitt med uppdraget att bilda en minister. Det vill emellertid synas, som skulle han haft särdeles svårt att kunna åstadkomma någon rimlig kombination; ty de danska tidningarne tala för några dagar sedan om, att hr RBotwitt skulle ha uppgifvit alla försök i den vägen, och telegrafen berättade samtidigt, ratt det konservativa etatsrådet David fått uppdrag att bilda en minister. Bakom dessa synbara försök och sträfvanden framskymtade i bakgrunden den bekante hr v. Scheele, som så märkvärdigt lägligt befann sig i hufvudstaden. Men hr v. Scheele är till den grad impopulär, att man icke vågar i första hand skjuta fram bonom, utan tyckes vilja spara honom såsom sista resursen. Man fann sig derföre föranlåten att låta Berlingske Tidende framträda med den förklaringen. att hr v. Scheele icke velat mottaga det efter den aflidne Levetzau lediga öfverh fmarskalksembetet samt att han allsicke befattar sig med politik, åt hvilken sistnämnda uppgift Feedrelandet å sin sida egnar ett misstroget småleende. Emellertid erfar. man af dagens telegram, att en ministår Rowitt verkligen kommit till stånd. Det sätt, hvarpå flera portföljer äro; förenade i samma hand, och den brist på i högre mening politiska personligheter, som man finner på denna ministerlista, göra det dock mycket troligt, att ministeren, i sitt nuvarande skick åtminstone, är att betrakta såsom en nödfallsoch öfvergångsministår: Rotwirt har ursprungligen tillhört den bondevänliga fraktionen på riksdagen och förhjelptes af densamma till ordförandeskapet i Folkethinget, hvilken plats han under flera riksdagar bibehållit. Han har, genom den betydelse han härigenom vunnit, blifvit befordrad. till amtman i Fredriksborgs amt. På sednare tiden skall han, liksom äfven. Baltzar Christensen, ha slutit sig till det-rationella partiet; men vi ha under hans politiska bana icke kunnat förspörja någonting, som betecknar honom såsom en politisk karakter eller gåsom en kapaciti af högre ordning. Baron Blicen-Fimecke såsom utrikes minister i en ministör, som. vill gälla för att ha en mnationel färg, är minst sagdt en ganska stor kuriositet, då man känner nämnde barons aristokratiska åsigter och hans nära frändskapsförbållande till den hessiska ligan. Förmodligen är det icke utan avillkor; som baronen) kunnat intagas i en ministerkombination. Rätt eget är det också och onekligen på sitt sätt skandinaviskt att en skånsk baron, som räknar sig för medlem af svenska riddarhuset; fungerar såsom dansk utrikesminister. Generalmajoren Thestrup är en af Danmarks dugligaste; stabsofficerare, så att han utan tvifvel såsom fackminister kommer att fylla sin plats väl, ehuru man inom politiken aldrig hört honom omtalas. Etatsrådet Westenholz är en mycket ansedd affärsman med omfattande finansiella vyer, inhemtade under en längre vistelse i och beröring med England, och med mycket nit för landets, isynnerhet för Jyllandsindustriella utveckling. För Sverge kan hr Westenholz inträde i danska ministeren ha ett specielt intresse, emedan man kan hoppas att genom honom få se de danska jernvägsfrågorna bedrifna med större ifver, så att de danska jernvägsanläggningar snart bli fullbordade, som skola stå i rapport med de båda under arbete . varande svenska stambanorna. Kammarherre Jessen, som blifvit inrikesminister, och prof. Borgen, hvilken efter Monrad haft öfverdirektörsbefattningen för folkskoleväsendet, äro på det politiska fältet obekanta personligheter.